Författare: Kristin Krickelin

Vardag

Risotto, tatueringar och Isabella Löwengrip

Solen går upp över takåsarna utanför mitt fönster och morgontrafiken susar i bakgrunden. Jag är hemma i min soffa i Varberg  igen och var så trött igår så jag orkade inte blogga och tidsintälla till klockan 06 – ambitionen är såklart att falla in i de goda rutinerna igen att alltid ha inlägg tidigt på morgonen här.

Vi körde in i Varberg vid nio söndag morgon och dukade genast upp till en mysig födelsedagsfrukost för min man. Därefter blev det långpromenad med hund och trädgårdsarbete för hela slanten. Sedan  lyckades jag tvätta bort all kogödsel under naglarna och påbörjade middagen medan min man städade upp på altanen i den ljumma vårsolen. Vilket härligt väder!
Ser ut som det blir en stråande vårdag idag igen, kroppen jublar!

Jag har en hel del jobb och trädgårdsarbete att ta igen efter våra dagar i Frankrike. Imorgon ska jag fota vår kollektion ute i Tvååker så den måste jag förbereda för idag samt  att jag har en hel del möten också. Känns riktigt bra – jag är sugen på att komma i mål med saker jag jobbat hårt med under lång tid. Har vi tur så får vi en leverans med nya möbler till butiken också och då kan vi ställa ordning där.

Jag lagade en av mina paradrätter. Risotto med svamp, tryffelolja och sparris. Och så några havskräftor med romsås till förrätt. Så gott!
Jag brukar hacka en charlottenlök och en vitlöksklyfta som jag låter svettas i olja innan jag slänger i 3 dl risottoris. När riset glänser så så häller jag i 2 dl vitt vin och låter det koka in på medelstark värme. Därefter pytsar jag in min buljong – har 9dl hönsbuljong som jag först häller i fyra av och låter det koka in medan jag rör då och då. Sedan 1dl i taget för att låta buljongen koka in i riset så det blir krämigt och fint. Låt inte det bli för stabbigt. Sedan river jag en halv permesanost och tar i detta tillsammans med tryffelolja & svartpeppar. Salta vid behov.
Toppar med svamp jag stekt vid sidan i smör.

I våra butiker här i Varberg säljs små kokta havskräftor lite billigare så här på burk – ett kilo blir lagom till oss för förrätt.

Havskräftor är det godaste jag vet.

I full styr mot den godaste risotton. När jag steker svamp så gör jag det i torr panna för att de ska steka bort vätskan innan jag tillsätter smöret. Det är verkligen ett lifehack.

Sådärja! Middag blev det och alla blev mätta och glada. Vi bommade helt på presenter i år på grund av att vi reste till Frankrike men min man var rätt glad över det – han tycker vi ska vara ekonomiska och inte köpa några grejer i onödan. Funderar på om diskbänken i Frankrike kan agera födelsedagspresent…

Jag lyssnade på Fördomspodden då Isabella Löwengrip var gäst under helgen. Tatueringar kom upp som samtalsämne och hennes inställning till det. Hon var av åsikten att tatueringar kändes ”white trash” och mycket Paradise Hotel. Att det säger mycket om personen som bär dem. White trash.

Jag har inte slutat tänka på det faktiskt… Alla de kvinnor jag själv inspireras av och tycker är vackra har inte en enda tatuering och nu när jag tittar ner på mina armar så kan jag inte hjälpa det men jag känner att de hade varit vackrare utan. Begränsar mina tatueringar mig nu istället? Känner jag för att skyla dem? Känner jag mig oseriös och ”white trashig”….? ”Raggig” liksom?
Ska på ett bröllop i sommar och vill vara klassisk sval –  tatueringarna höjer kanske inte helhetsintrycket?
Har inte tänkt på det tidigare. Tatueringarna har liksom bara funnits där och varit en del av mig precis som mitt öra och min näsa. Men nu börjar jag undra om de kan begränsa mig i arbete – skulle jag bli mindre bokad som influencer på grund av dem? Att nya följare och kunder till KLco tycker mitt varumärke signalerar ”white trash”?
Ska fundera vidare. Men det enda man kan göra egentligen är ju bara att äga sin kropp och sin inställning – det är det här jag har och så är det inte mer med det. Det värsta som kan hända är väl om man börjar skyla sig och börjar skämmas över sin kropp?

Googlar white trash:
”White trash (engelska vitt skräp, förkortat WT) är en starkt pejorativ benämning på vita personer i USA med låg social status. Under senare tid har termen även börjat användas i Sverige. Vanligen syftar den nedlåtande termen på personer som är socialt utsatta men inte nödvändigtvis socialt utslagna.”

Tack Isabella. Du kom verkligen in i mitt huvud på ett oskönt sätt. Hahaha.

Frankrike, Hem & Inredning

Alla hörn som är kvar

Det finns en mjuk krock i att vilja bli klar så fort som möjligt och aldrig vilja bli klar. Att bygga ett hem med färg och form är ett av mina mest tillfredställande göromål – klart jag aldrig vill bli klar.

Vi sitter i bilen  på vägen hem och jag har tankat upp alla bilder som togs under våra dagar i nya huset – jag ser det med andra ögon via bilderna. Eller kanske inte andra ögon. Nya ögon är nog en mer korrekt formulering.
Jag har tre sätt att se på på miljöer – genom mina ögon då jag känner in känslan i kroppen, genom linsen då jag lägger märke till hur ljuset faller och sedan genom bilderna jag tar.

Vi är långt ifrån klara. Det hänger tavlor på platser jag själv inte valt, det finns möbler jag nog helst vill skänka vidare, diskbänken är risig som tusan och ja, listan är lång och det är precis som det ska vara. Min önskan är att det alltid finns att göra i huset.

Ska vi kika in i de rum jag inte visat för er än?

Här är en liten snäv bild på lillebrors rum med den gula vackra tapeten. Den får gärna vara kvar för min del men han ska givetvis också få tycka till. Kanske att man tar bort sänggaveln här och flyttar till ett annat rum – blev lite gult på gult. Säkert mer vackert med mörka möbler och detaljer här inne. Solen ligger dock inte på här så det blir inte så ljust. Men det är också bra – för då blir det inte så varmt under högsommaren.

Inne i mellanbrors rum. Överallt är det vackra golv och här är inget undantag. Vi funderar på att måla i samma kulör som vi har i sovrummet – mörkbeige kalkfärg.

Det enda viktiga för honom verkar vara en ny säng – han har vaknat med ryggont varje morgon efter en natt med dålig sömn.
Sängar är jätteviktiga så det måste plånboken prioritera.

Innanför entrén ser det ut så här. Tar du höger kommer du in i vardagsrummet och till vänster ligger köket. Rakt fram är kontor och en lång korridor. Sovrummen lägger längs denna korridor och längst ner är badrummet.

I andra änden av korridoren ligger vårt sovrum och dubbeldörrarna till höger är en garderob. Vi har så många hörn att inreda!
Peppen är stor och precis här ska en mobil hänga om jag når upp med stegen till taket. Ska vi måla om korridorren får det bli en väldigt ljus kulör. Mycket att drömma om och planera inför alltså.

Nu kör vi snart in i Varberg och har kört i ett helt svep. Turats om att sova och haft med oss mat. På det sättet har vi skippat kostnaden för hotell och kört in tid. Barnen har stått på sig och velat ha det så och vi hakade på idén. Nu ska jag hem och krama min hund, borsta tänderna, ta ett bad, laga en gryta och kolla en serie. Så skönt att komma hem till våren i Halland.

Frankrike

Köket i Le Vigneron

Vårt kök är bland de mest oängsliga och trevligaste om du frågar mig.

Den förra ägaren har fixat en fuktskada i väggen och tyckte det var så fint att lämna väggen på detta sätt och jag är beredd att hålla med. Det får vara tills vi beslutat oss för kulör att måla med – det kan ta tid och det kan också bli gjort inom ett par veckor.
Vi har beställt nytt kyl, en gasspis och en diskmaskin. Allt är nu på plats och vi tyckte det var fint att placera spisen framför fönstret. Vi har målat hyllorna, lagt in två mattor och bytt ut köksön mot et bord jag redan hade hemma. Minimalt med fix!

Dörren till höger används inte men den leder till vinden. Den långa korridoren i huset har en dörr dit man når samma mål. Någon gång i framtiden så stänger vi till öppningen och bygger om planklösningen i köket. Kan ta fem år. Kan ta femton år.

Det är ungefär fyra meter i tak och rymden är fantastisk. Det gör något för ljusinsläppet och jag blev riktigt nöjd över att min vackra lampa fann hem.

Känner mig både tacksam och glad över det här påsklovet tillsammans här nere. Vi har prickat av allt på vår lista och hunnit med mer än vi vågat drömma om.
Nästa gång satsar vi på mer vila och vandringar i bergen.

Frankrike, resor, Vardag

I bruna toner

Vi närmar oss slutet på påsklovet och ska beta av vår lista innan vi packar ihop oss och kör hem mot Varberg igen. Jag sveper kaffet denna morgon och skriver fort för jag ska plantera ute på terassen och måla de sista hyllorna i köket. Förhoppningsvis hinner vi ta en promenad till åsnorna denna dag också.

Igår kväll blev vi klara med detta rum och här kan ni se en bild på hur det ser ute före. Vi har ungefär fyra meter i tak i rummen här och alla väggar är i sten och vitmålade.
Golven är fantastiska och den vita kulören gör visserligen att det ser rymligt och ljus ut men det blir inte så ombinat.

Vi målade med en kalkfärg och halvvägs ångrade man ju sig nästan – den här måste nämligen penslas på i svepande rörelser och tar naturligtvis länge tid än om man bara rollar. Men resultatet bev så fint så helt klart värt det. Det ser väldigt brunt ut nu men när det torkar så ger det ett mer beige resultat. Ska visa.

Jag hade goda förhoppningar om att fota mig igenom hela ss23 för KLco i huset. Jag har bara hunnit fota mig i en blus och två t-shirts än så länge. Vi får se vad som hinns med – tänker absolut inte vara irriterad och besviken över att jag inte hann mer. Men ska jag vara ärlig så skaver det ju lite…. hahaha!
Allt finns kvar. Och nästa gång kommer vi ha mer semester och mindre jobb. Det lovar jag.

Längtar efter att krypa ner i soffan i detta rum en regnig dag med en kopp te och en bok. Då ska jag tända alla ljus i den öppna spisen och kanske somna under filten. Klurar på kulör till detta rum. Kanske samma som till sovrummet?

Önskar nu er en riktigt fin dag!
Förresten – missa inte vårt nya avsnitt av podden. Idag handlar det om drömmar – stora och små. Marina drömmer om att vara krypskytt och jag delar mina tankar om materiella drömmar. Lyssna här.

Kvinnokroppen, Vardag

Långt hår – så här tar jag hand om mitt

Under hela mitt liv har jag drömt om att ha ett långt friskt hår. Tyvärr är förutsättningarna mindre bra för detta hos mig då jag har ganska tunna och fina hårstrån som lätt går av. Jag blir också torr och tovig i topparna samtidigt som jag blir fet i skalpen. Under många år blekte jag mitt hår väldigt mycket då jag helt enkelt trivdes bäst som blondin. Det var både dyrt och mindre bra för håret såklart.

2019 var jag trött på både mig själv och vart livet var på väg – jag gillade inte den jag var och jag behövde en förändring. Både en inre och en yttre. Jag hade börjat tappa hår och på skalpen hade håret gått av i tussar, såg inte klokt ut.
Jag kapade av håret till en kort page med lugg och färgade allt mörkt. Skitfult på mig faktiskt!
Eller så var det jag som inte mådde bra helt enkelt och då blev mitt yttre färgat av det. Där och då började projekt välmående och naturligt hår.

Under många år har jag jag försökt äta så ren och antiinflammatorisk mat som möjligt och jag tror det har påverkat hårväxten positivt. Har i omgångar även ätit MSM – vilket är ett svavel som sägs vara bra för hårväxt. De flesta tar MSM för att få bättre hud, hår och naglar samt för att minska besvär med inflammation, smärta i leder och artros.

Nu känns håret friskt och fylligt. Håret växer verkligen inte fort i och för sig – jag klipper mig tre gånger per år så det borde väl vara längre? Mitt hår har alltid växt långsamt dock.
Men i alla fall – så här tar  jag hand om det.

Jag lägger en peng på bra produkter. Försöker inbilla mig att jag kan unna mig det som inte går och bleker längre och klipper mig så sällan. Jag har använt helt ekologiska och naturliga produkter, Olaplex och även en del av det min frisör säljer – ett svenskt märke som heter Hårologi. Jag har testat olika schampoo och balsam, alla har varit bra men de jag gillat bäst är helt klart dessa från Kevin Murphy. Ett förtjockande schampo och balsam som stärker och ökar tätheten i tunt, fint hår. Doftar dessutom ljuvligt.
Jag tvättar håret en till två gånger i veckan så produkterna räcker länge. Då shamponerar jag hårbotten två gånger Aldrig längderna. Därefter tar jag balsam i längderna och låter det sitta i ett par minuter.

Ofta väljer jag dock en inpackning för att ge det extra näring. Jag har hört att man ska ta inpackning i mellan och avsluta med balsam så så går jag tillväga. Ibland låter jag inpackningen sitta i i någon timme och går sedan och sköljer ur.

Just nu använder jag dessa tre. K18 är en omtalad produkt som jag köpte sist då jag googlade runt.
Har använt den i över en månad nu och är mycket nöjd. Då shamponerar man bara håret vid tvätt,  handukstorkar det och sedan fördelar man masken i håret utan att skölja ur. Den sägs reparera, stärka och förbättra hårets elasticitet och jag upplever att mitt hår är jättebra efter denna kur.
Nioxin kan jag inte uttala mig om så mycket än för jag har bara testat en gång – sägs vara en hårbehandling mot håravfall, den vårdar torrt eller färgat hår på djupet, ger maximalt skydd och stärker hårets yta mot skador, vilket minskar slitage. Låter som något som vore grymt för mitt hår. Tipstack till Johanna Bradford. 
Hårologis inpackning är grym dock – den har jag använt ett tag. Det är en kur för skadat och svagt hår som vanligtvis inte behandlats med intensivkurer – balanserar pH, tillför fukt och aminosyror.

Har ni några bra tips på produkter?

Hos både Elsa och Johanna har jag läst att de använder sammets- eller sidenscrunchi på dagarna eller då de sover för att slita minimalt på håret. Har börjat sova i det men håret blir väldigt svårt att styla dagen efter – så stort och oregerligt. Jag borstar bara håret med en en borste med vildsvinshår – jag vet inte men min frisör kan tydligen sälja på mig allt. Den var svindyr och gjord av olivträd. Det sägs att den är mer skonsam mot skalp och hårstrån.
”Den ska öka blodcirkulationen och hårbotten rengörs från beläggning (salter) som lagrats under natten. Hårbotten vårdas och håret blir blankt och fylligt.”

Ja, så ser mina rutiner ut. Och aldrig har jag haft ett längre och friskare hår än nu när jag är 44 år. Inga färgningar och blekningar – allt är helt naturligt solblekt och jag älskar att det får vara som det är.