Igår fotade jag allt jag åt till ett blogginlägg så häng med här nu.
Jag börjar alltid dagen med citronvatten och kaffe medan jag jobbar ett par timmar. Därefter går familjen upp och jag hjälper alla komma iväg till skolan innan jag gör min egen frukost. Så vi niosnåret kokar jag gröt på fiberhevregryn och serverar det med nötsmör, yoghurt, bär, frukt, olivolja, lite salt och honung. Nötsmöret var tyvärr slut denna morgon så jag fick äta utan, typiskt. Är en vanemänniska när det kommer till frukost på vardagar.
Tur att jag skulle iväg och veckohandla efter promenad med hund. Så vid elva åt jag dadlar med jordnötssmör och flingsalt. Dessa dadlar är dock inget jag rekommenderar. Alldeles för torra och små.
Köp de här istället. De ska vara saftiga och mjuka. Perfekt att göra rawfoodbollar av också ju.
Jag skulle iväg och träna vid 12 så jag fixade en gryta snabbt innan. Den här kan hela familjen äta av i början av veckan – man har bara tillbehör som passar en.
Jag brukar slänga i de grönsaker som finns på erbjudande i butiken. Är zucchini svindyr så kan jag byta ut mot potatis eller pumpa – bra att tänka säsong här såklart också. Idag blev det morötter, lök, vitlök, aubergine, zucchini, kokosmjölk, krossade tomater, fond, linser, kidneybönor, vatten, paprikapulver och massa spiskummin. Detta puttrar på spisen och sköter sig själv medans jag jobbar.
När jag kommer hem från lunchträningen är det bara att lassa upp på en tallrik med riven morot, fetaost, koriander, pumpafrön och citron.
Hej Marina. Hon väntade medan jag åt och sedan poddade vi. När jag lyssnade senare så saknade vi slutet – det bara bryts av rakt i en mening så jag får se hur jag räddar detta… Men lugn , podden kommer på fredag som vanligt, vi får fixa det på något sätt. Tack för all positiv feedback från förra veckans podcast med min man Jonas.
Jobb och kaffestund.
På eftermiddagen kan jag trycka i mig lite nötter och en frukt.
Jag dricker vatten löpande genom dagen och ibland blir det en kanna te eller en drink med gurkmeja, ingefära, honung och citron.
Under sen eftermiddag klämmer jag en macka. Tar hummus, kapris, zucchini och persilja på. Har nästan alltid en burk med hummus i kylskåpet – den mixar jag lätt av en burk kikärtor, olja, spiskummin, en liten vitlöksklyfta, paprikapulver, tahini, salt och peppar. Den blir ännu lenare med en sked turkisk yoghurt i.
Dessa knäckebröd är bäst enligt mig.
Kvällens middag med familjen samlad är en helig stund som blir extra viktig när man har stora barn tycker jag. Vi åt grytan jag gjorde på morgonen tillsammans med linspasta, chilisås, turkisk yoghurt och koriander. Jag hade stekt upp chorizo till dem som ville addera lite kött på tallriken. Uppskattat av alla. Det ena barnet åt samma gryta när han kom hem från skolan med en bit bröd och jag har även några portioner kvar för ensamma luncher i veckan – bara addera nya tillbehör för variation. Ett varmt tips!
Det är veckans första dag och på måndagar veckohandlar jag, lunchtränar, poddar och möter upp min vän för bastu och bad i hav.
Kanske är måndagar veckans bästa dag för mig!
Att har roliga saker att göra på måndagar är ett life hack tycker jag – på det sättet känns det inte deppigt när helgen är över. Dagarna smetas dock ihop i mitt frilans och företagarliv. På lördagar brukar jag jobba jättemycket så jag följer verkligen inte normen kring arbete och ledighet.
Idag ska vi prata om inredning i podden – mest fokus på butiksinredning då eftersom vi pratar ur våra verksamheters perspektiv. Kanske blir det ett inlägg om det också med bilder att luta sig mot…
Jag tänker mest på inredningen till huset min familj och jag åker till om ett par veckor. Barnen har aldrig sett det och sista besöket i byn var minst sagt oinspirerande. Det var svinkallt och jag blev sjuk, vi körde alla våra prylar till garaget hos vår vän och när vi fick tillgång till huset vi köpt för att mäta och ta bilder var det fullproppat med möbler, djur och andra pinaler. Bokstavligen, från golv till tak, i alla rum. Jag försöker visualisera med hjälp av mäklarens bilder och det går en lastbil ner med soffa, lampor, speglar och annat inom kort. Familjen åker ner med bil fullproppad med X-box och böcker.
Ni ska se min mapp med sparade bilder för inspiration. Jösses!
Här är några.
Kolla så fint när man maxar spiselkransen med konst på detta sätt och lägger en gigantisk torkad växt i spisen.
Trädgården. Ge mig en lummig trädgård full av skuggande växter, lite antika stolar och ett gammalt bord i trä. Får jag ihop det tror ni?
Pirret är stort när jag ser detta foto.
Köket – så pepp på ljuset här inne och här funderar jag så det knakar på vart vi ska ställa spisen smartast.
Om jag ska ha massa böcker, små bord och snirkliga takkronor. Det kan du ge dig på!
Nu ska vi ta oss an Natten av Sara Gordon. En bok som tilldelats Svenska Dagbladets litteraturpris under 2022 och fått fantastiska recensioner. Jag har skjutit lite på att läsa den ~ har blivit rekommenderad från flera håll men eftersom jag själv har tillägnat nätter av letande på samma sätt så har jag känt att det varit för jobbigt att läsa helt enkelt. Men nu är det dags ~ vi gör det ihop, är ni med?
Boken handlar om en mor som söker sin försvunna tonårsdotter i natten. Flickan är sjuk och går inte att nå, mamman irrar på gatorna eller sitter hemma och ringer alla hon kan komma på. Är det hennes oro som drivit bort dottern, och är oron befogad? I ”Natten” minns modern ett föräldraskap i evig upprepning, från vardag till akuta tillstånd. En berättelse om vad som kan ta vid efter småbarnsår och skilsmässa, om utmattning och oro men framför allt om kärlek.
Sara Gordans ”Natten” är en naken berättelse om en förälders kamp för sina barn.
Vi ger boken tre veckor och sedan snackar vi. Okej?
Dagarna rullar fram över mars och jag verkar se livet lite ljusare. Det är som om saker och ting har ett mjukt skimmer runt sig och jag känner mig hoppfull. Snart packar vi lastbilen som ska gå ner till det nya huset i Frankrike och jag funderar på om jag ska direktså lite sommarblommor i min franska trädgård.
På jobbet rullar det på och allt arbete vi lagt ner under vintern för att skapa en härlig vår och sommar hos KLco verkar komma på plats. Denna vecka har jag både skyltat om butiken och mött upp Hanna Wendelbo för att fota det nya mönstret för sommaren.
Jag fixade frukost inför mötet. Plommonmarmelad, surdegsfrallor, ost, ägg och apelsin. Matchade maten fint med min orange linneskjorta som egentligen säljs som pyjamas hos oss.
Vi åt, pratade i kapp och så jobbade vi i rasande fart. Jag hade satt upp mig på lunchträning och var tvungen att springa prick 11.55.
Vi hann till och med få till en påskig film som jag ska klippa ihop och dela idag på Instagram. Håll utkik!
En tidig morgon kom jag hit för att hämta en grej och då låg solen så vackert in i detta vardagsrum. Jag hade bara med mig mobilen så jag lovade mig själv att ta mig hit vid åtta med min riktiga kamera en solig dag för att fånga ljuset som letar sig hela vägen in i köket. Men ni får hålla tillgodo med dessa bilder från butiken så länge – dessa knäppte jag fredag eftermiddag samtidigt som jag packade bilen full av teblandningar och böcker för att delta i Hallands Matfest på lördagen. En matfest som hade hela 4000 besökare!
Wow – vilken succé det blev. Är så glad över att de frågade om jag ville vara med under denna dag och prata lite om mitt arbete och om att vara verksam i Halland på scenen.
För några dagar sedan var jag på besöksnäringsträff på stadshotellet och min kärlek för Halland och vad som erbjuds här växer sig bara starkare och starkare – är så pepp på att dela detta med er.
Kanske lägger ni semestern i Halland i år?
Ljuslyktor i våriga kulörer.
Vårt blommiga vardagsrum i pastell.
Titta så fint det blev när tavlorna kom upp – speciellt i kontrast med väggmålningen. Tavlorna är 160×110 så då får ni en liten känsla för rymden i vardagsrummet.
Beklagar att ni inte hade blogginlägg publicerade vid 06 den här helgen. Veckan har varit maxad minst sagt och jag har också önskat att inlägget om tro och religon skulle få ta lite utrymme och skapa eftertanke – bjuda in till dialog. Här och och här kan ni läsa bland kommentarerna kring detta.
Kompenserar ikväll med att publicera ett inlägg om att Bokcirkeln drar igång med ny bok.
”Hur kan man inte tro på Gud när man ser detta?” utbrast min äldsta son plötsligt när vi körde längs en av Skånes alla vägar då den gyllene solen sakta gick ner framför oss. Vid horisonten sjönk en gigantisk orangeröd apelsin ner bland granarna och fyllde himlen med de mest spektakulära rosa och förgyllda kulörer. Ett samtal om tro och mänsklighetens behov av att finna tröst och hopp genom olika religoner utvecklades medan bilen körde vidare i skymningen.
Idag skulle jag vilja skriva några rader om tro och vill redan här flagga för att jag ”provpratar” om ett ämne som många har starka åsikter kring.
Och det i sig är naturligtvis en utmaning – att vi människor verkar ha väldigt svårt att förstå varandras perspektiv och tänka utanför vad vi själva kan relatera till. Jag läste igenom kommentarerna jag fick igår på tema ”tro och religioner” och några hade till och med svårt att få en stark tro på en gud att gå ihop med att vara en vettig, klok och intelligent modern människa. De flesta är icke-troende i Sverige och många verkar tycka att intelligens är lika med att inte tro på Gud.
Jag har aldrig varit troende, i alla fall inte ur ett kristet perspektiv, och är inte ens konfirmerad – gick ur svenska kyrkan för många år sedan. När vi läste om religoner i skolan så var det hinduism som tilltalade mig mest. Men med det sagt så har jag i de mörkaste stunder av mitt liv lagt mig på knä och bedjat till Gud, eller vem som helst som lyssnar och vakar över mig, att lägga sin förbarmade hand över mina axlar och hjälpa mig vidare.
Jag tror det är oerhört viktigt med tro – en tro på mirakel, godhet, kärlek, gemenskap och framförallt på att det finns en mening och en morgondag. Om det är Gud som tar dig framåt och gör dig till en varm medmänniska eller någon annan lägger jag ingen värdering i och jag tycker heller inte det är relevant. Vi finner olika tröst och famnar att sjunka in i under både ljusa och mörka stunder.
När min mans lillebror traumatiskt lämnade oss för 17 år sedan så fick vi stor tröst av prästen på sjukhuset och vi vände oss också till andevärlden för att kommunicera med den älskade brodern som ryckts ifrån oss. För att finna tröst och någon gnutta mening med vad vi gick igenom.
Under åren har jag fortsatt söka mig till denna värld med hjälp av tecken från de som lämnat oss och jag använder dagligen en vägvisande kortlek som ger mig tröst. Jag tänder salvia och går genom mina rum för att mota bort negativa energier och affirmerar hoppfyllda tankar om en bättre morgondag ut i universum.
Någon annan slår upp en bibeltext för att finna samma sorts tröst. Jag går ner till klippan vid havet, andas in den salta himlen in i bröstet, sluter ögonen och känner en storhet fylla mig. Någon annan stiger in i en kyrka, tänder ett ljus och slår sig ner i bänkraden och sluter ögonen för att be till en högre makt. En tredje lägger sig på yogamattan.
Jag har haft en svår tid de senaste månaderna och det är möjligt att man kan läsa mellan raderna att jag kämpar med livets utmaningar privat. Under denna tid har jag haft flera troende som sträckt ut en hand och frågat om de får be för mig och min familj. Det är fantastiskt och det har slagit mig att alla kristna jag träffat bär på en godhet och en inre frid som jag beundrar. Deras hjälpsamhet sträcker sig utanför den lilla familjen och deras omtänksamma ömhet mot både vänner, bekanta och främlingar är imponerande.
Dock tilltalar inte retoriken mig när jag slår upp en bok om Jesus – jag blir inte tröstad och jag har svårt att se att jag en dag kommer bli troende kristen. Men jag har dock på håll sett hur Gud har hjälpt de trasigaste människor – gett dem hopp och livet tillbaka. Titta bara på Sebastian Stakset som sommapratar om sin väg från kriminell till att ha blivit frälst. En otrolig resa från missbruk, våld och kriminalitet till att finna förändring i sitt liv via Gud. Nu föreläser Sebastian runt om i de svenska fängelserna för att inspirera andra till förändrad livsstil. Man ska inte underskatta, förlöjliga eller förminska kraften i denna tro – den kan skapa stor förändring i människors liv och tittar man på den framgångsrika 12-stegs modellen som används i många organisationer, grupper och behandlingshem för att stötta människor i missbruk så är den också lutad mot Gud ursprungligen.
Från AA: Missbruk är själsligt, moraliskt och socialt utarmande och därför behöver vi bygga upp oss i ”anden” igen (själslig utveckling). Det är vad AA:s tolvstegsprogram handlar om. Genom stegen få vi ett andligt uppvaknade och ett nytt fritt normalt liv i balans, befriade från vår besatthet att dricka.
Under åren har en yogisk livsstil också korsat min väg och jag upplever att denna tro, om man nu för kalla den så, är mer individualistisk. Att det är den inre resan som är den viktiga och det är i och för sig inte fel – får alla människor på vår jord inre frid, tar hand om både kropp och själ så har vi naturligtvis ett mjukare värld att leva i.
En meditation kan liknas vid en bönestund – inte sant? Även fast du inte ber till en speciell Gud?
Det finns så många fördomar och bristande kunskap kring tro och religoner och jag önskar vi kunde möta varandra på ett mjukare sätt. Försöka förstå att det är individuellt i vilken ”tro” du finner tröst och mening i – att vi ska vara mindre dömande mot varandra.
Med det sagt så har jag också förståelse för rädslor och ifrågasättande skepsism. Med så mycket osämja, bedrövelser, smärta, orättvisor och krig där människor lutat sig mot sin ”Gud” som ursäkt så blir man helt mörk inom.
Men om vi fokuserar på ljuset en stund – den hjälp och det stöd människor får av att ha en tro. Vad säger vi om det?
Jag hoppas denna dialog kan fortsätta i kommentarsfältet för jag vill höra fler berättelser och olika perspektiv. Jag anser att det är när vi lyssnar på varandra som vi kan komma närmre och utvecklas.
Jag vill också dela en av kommentarerna från igår till min egen text ovan.
Li skriver:
Det har funnits (och den idén lever nog kvar hos många) en uppfattning om att utbildning skulle göra att religiös övertygelse skulle minska, men man ser att det inte alls fungerar så, och att trots att utbildningsnivån ökar på många ställen i världen så minskar inte religiositeten, den tar sig snarare andra uttryck och människor får fler perspektiv men överger inte det religiösa. Varför kan man fråga sig och i inlägget kommer det ju delvis upp, t ex att det handlar om tröst och hopp, men det handlar också om svar på existentiella frågor, gemenskap och beteenden. Såklart kommer även kultur och traditioner in här. Religiösa upplevelser och övertygelser är ju personliga och subjektiva, de är inte mätbara rent vetenskapligt men det är ju många andra upplevelser vi har i våra kroppar inte heller, t ex den hisnande känslan av att vara en liten liten del av något väldigt väldigt stort när man befinner sig högt upp på ett berg.
Med allt detta sagt så går det nog fint att kombinera intelligens och utbildning, logik och reflektion med en religiös övertygelse, det finns många exempel på det och det handlar kanske om hur man kombinerar och vilken funktion religionen fyller i ens liv. Även om man läser ibland om fundamentalister som lever på ett sätt som inte stämmer överens med omgivande samhälle och normer är de faktiskt undantag.
