Jag bar upp mina pelargoner från källaren och samlade samtidigt ihop alla Dr Westerlund som stod i fönsterna här hemma. Dags att ge mina växter lite kärlek. Övervintrade pelargoner kan man väcka i februari eller mars och mina har nu stått för sig själva i en trappa bredvid min keramikugn, utan varken vatten och omsorg sedan november förra året. Visst är det otroligt att det kikar fram små gröna nya blad och att en av mina mårbackor till och med blommar?
Nu laddar jag upp med ny näringsrik jord och lite tångnäring så ska vi se att detta blir kalas.
Oj, oj, oj, dessa behöver sannerligen friseras. De är ganska fina när de står i fönstret för de sträcker sig upp och skapar en fantastisk grönska men bär man ut dem och ställer dem på ett bord så här känns de bra risiga. Nu ska allt detta bli sticklingar och nya plantor istället.
Dr Westerlund är nämligen världens bästa vänskapsblomma och jag ger bort till alla jag känner – kanske även tar med till butiken och ger kunderna.
Jag får så mycket sticklingar så en del sätter jag i en bukett så här i vas – står sig hur länge som helst.
Men vill jag ha nya plantor så sätter jag små sticklingar direkt i jord. Plockar bort överflödiga blad och låter dem vara rätt korta, trycker ner i liten kruka med jord och strösslar vermekulit över för att de inte ska torka ut så fort. Vattnar också såklart. Sedan får de stå ljust så att de rotar sig och växer sig starka – de kan vissna lite i början och se ledsna ut men du får ha lite tålamod
Dessa sticklingar blommade så jag hade inte hjärta att plocka av dem – de får stå i vas och vara vackra ett tag istället.
Här ser ni att jag beskär ganska rejält. Klipper ner, byter jord och tillsätter näring. Just den här tångnäringen är jättebra tycker jag. Nu blir det reklam men jag säljer den hos KLco tillsammans med flera andra tångprodukter. Det är ett par som bor på Getterön här i Varberg som gör denna växtnäring från alger som blåst upp på klipphällarna.
Dr Westerlund är en doftpelargon som också kallas ”pisseblomma” för den renar ovälkommen doft med sin citrusdoftande lukt. Den är också god att använda till mat – kryddig och ”citrusig”, är det ett ord? Här har jag den på bananplättar med blodapelsin, flingsalt och olivolja. Så gott!
Om du ska äta växter så ska du tänka på att köpa giftfria så du inte får i dig det växterna besprutas med. Sådär, lycka till med dina pelargoner nu.
Vaknar 05.20 denna morgon igen. Det har jag gjort under en veckas tid och det är helt ok – jag har vilat mig i form för att kunna maxa ett par veckor. Allt är precis som det ska vara tänker jag och sedan i april så ska jag smyga runt i min trädgård, dra djupa andetag, lägga mig på dagbädden i växthuset med Boris över knäna och lyssna på ljudbok igen.
Det är intressant med insikterna man får ju äldre man blir. Jag har alltid trott att jag gillar när det är full blås hela tiden och att jag får massa energi av när det går fort och händer mycket. Och så kanske det var också. Men nu uppskattar jag det inte alls. Fort två dagar – sen vila tre. Fort en vecka – sen vila två veckor… hahaha. Nä, så mycket kanske jag inte behöver vila men jag vill fasen hinna med att yoga långsamt, ligga länge i badkaret, gå och kallbada med en vän och fundera ut långa relevanta inlägg som jag kan posta här på bloggen.
Kanske är det min gamla utmattningsdepression som knackar på och säger ”näha, lugna ner dig några hekto” eller så var jag kanske på väg mot samma öde vid årskiftet och hann bromsa.
Jag har ett par veckor med fullspäckat schema och har verkligen bäddat för detta. Lanseringsperioden för min bok är i full gång och imorgon sätter jag mig på ett tåg till Stockholm. Känns som jag lanserat den en evighet eftersom jag pratat så mycket om den – men så är det inte alltså. Idag är den stora lanseringsdagen – 15e mars!
Ni som följt mig länge – minns ni att jag åkte på skrivarkurs till Toscana 2013?
Ja, drömmen har alltid funnits inom. Ända sedan jag var litet barn och gick långa omvägar genom skogen på Hedvigsborg då jag gick från vårt hem till farmor Mildred med huvudet fulla av målande ord och drömmerier.
Denna helgen hade jag fest för vänner och högläste ur min bok. Vilken fin kväll vi fick – så mjuk och varm.
Ska vi kolla på vad jag gjort vid sidan av arbetet med lanseringen?
Igår fotade jag två samarbeten som ska ut på Instagram. Jag jobbar mycket med Ellos under 2022 och får även möjlighet att skapa innehåll till kampanjer de har för andra kreatörer. Detta är Marie Olsson Nylanders bäddkollektion – så himla fin!
I maj kommer jag med ett stort designsamarbete som vi jobbat med hela 2021. Det ska bli så kul att visa er resultatet. Älskar att jobba med Ellos.
Jag och Hanna Wenbelbo har kickat igång vår Trädgårdslive på Instagram och i söndags var det runt 600 personer som kollade live – kors i taket! Här berättade Hanna hur hon väcker sina dahliaknölar för säsongen och jag berättade hur jag tog hand om mina pelargoner så här på vårkanten. Jag kan posta ett helt inlägg om detta imorgon då jag sitter på tåget.
På mitt jobb är har vi fullt upp just nu. Vi har stylat om hela butiken och gjort den vårfin. Ett helt bord med trädgårdstema har skapats och jag säljer fröer från FLOREA och dahliaknölar från Hanna Wendelbo tillsammans med tångnäring, redskap och trädgårdsböcker.
Vi väntar in kommande kollektion och jobbar förebeyggande för denna med texter och bilder, fixar på lagret så den får plats och tar hand om den vanliga driften. Jag är s tacksam över tjejerna som jobbar hos mig – jag är inget utan dem och det känns som de bär mig genom våren. Kan inte fatta att jag gjort allt själv innan. Phu!
Allt har sin tid…
Världens härligaste arbetsplats och butik om du frågar mig. Jag har byggt upp en gigantisk moodboard bakom kassan som ska ge en känsla av SS22 – Trädgård och Hav.
Nä, nu ska jag svara på mail och sedan väcka familjen. Önskar er en riktigt fin dag så hörs vi imorgon igen.
Först en pandemi som lamslår hela världen och sedan krig i Europa – att vara egenföretagare genom två sådana kriser kan kännas både oroligt och övermäktigt. Hur ska det gå egentligen och hur ska företaget klara sig?
Kundens beteende förändrar sig i kriser och det gäller verkligen att sätta upp fingret i luften och noggrant känna efter vart vinden blåser. Men hur ska man orka – finns det ens någon energi kvar?
Jag tror vi är många som går på knäna just nu i sitt entreprenörskap. Många har varit kreativa och funnit lösningar genom de utmanande åren vi har bakom oss och vuxit i erfarenheter och i sitt ledarskap – men vi alla hade nog behövt lite vind i seglen och få möjligheten att vila lite innan nästa smäll kom och drog bort mattan under fötterna igen.
Jag personligen har ganska många utmaningar med råvarubrist och ökade kostnader för leverantörer vilket i bästa fall leder till högre priser och i sämsta fall att det inte ens går att skapa det det jag vill för KLco. Jag måste kanske tänka om – fundera om jag kan börja använda hampa istället för lin eller börja jobba med ekologisk bomull? Men först, klarar verksamheten prisökningarna och är konsumenten villig att betala?
Hur ser egentligen köpbeteendet ut hos människor när de har klimat, corona och krig i sina tankar? Vart ligger behoven och hur kan man möta dem?
Vi står med en dyr lokal, personalkostnader och andra fasta utgifter, vi investerar samtidigt i större kollektioner då vi successivt expanderat sedan starten 2020 och är därför beroende av ett jämnt kundflöde på både webben och i vår butik i Varberg.
Jag minns hur det var våren 2020 då jag byggde upp min nya verksamhet KLco. Jag hade lagt ner mycket jobb och byggt upp relationer med leverantörer på Sri Lanka. Pandemin drog in över världen och allt stängdes ner där nere. Det vara bara att tänka om och tänka nytt – jag tackade min lyckliga stjärna att jag redan tidigare tagit beslutet att producera kläder i Europa. Alla drömmar, investeringar och planer kring produkter från Sri Lanka gick i kras. Jag tror inte jag berättade det för er, eller hur? Hur jobbigt det faktiskt var.
För mig var det viktigt att peka på det som gick bra och vara positiv i det offentliga rummet – jag tror mycket på attraktionslagen, det jag manifesterar och pratar högt om öppnar också dörrar till mina mål. Man har en vision och en affärsplan, man jobbar framåt och saker händer längs vägen som förändrar situationen men man jobbar fortfarande framåt åt samma håll med små förändringar längs vägen. Det viktigaste är att fortsätta, göra jobbet, gå framåt. Utveckla eller avveckla. Ja, jag har lyssnat mycket på Christer Ohlsson…;)
Här nedan ser ni hur min affärsmodell ser ut. I hela min verksamhet är bloggen navet – varumärket Krickelin är det som är den bärande kraften i allt jag gör.
Jag hade aldrig lyckats bygga upp KLco ekonomiskt om inte intäkterna från samarbeten som influencer kunde backa upp under dessa år. De kostar att bygga företag och jag var inte intresserad av investerare eller några dyra lån. Jag blev banken till mig själv.
KLco står nu för den största intäkten i mitt bolag men är fortfarande beroende av ”Krickelins” kommunikation och intäkter. När det gäller dessa uppdrag så har jag förmånen att få jobba med kunder jag jobbat med under flera år och som bokar mig långsiktigt och jag tycker dessa företag matchar mitt varumärke bra – det är jag väldigt tacksam för. I år har jag till exempel två stora kollektioner jag släpper med en kund och det känns både tryggt och roligt.
Jag arbetar med föreläsningar, utbildningar och coachning parallellt med jobbet att driva KLco och Krickelin men under pandemin så blev detta ekonomiska ben lidande såklart. Faktiskt skönt att ta en paus från detta då den sociala pressen på mig i dessa sammanhang egentligen inte är jättebra för mitt mående.
Bra reflektion under pandemin alltså – detta ska jag vara väldigt försiktig med att boka in och välja mina tillfällen noga.
Vid sidan om bloggen har jag också jobbat ideellt med Ett Mjukare Varberg som riktat sig mot ungdomar, pedagoger och föräldrar i min hemkommun. Jag har även varit aktiv volontär i Kvinnojouren de senaste åren. Här förändrades också läget under pandemin – 2021 valde vi att inte jobba alls med Ett Mjukare Varberg, dels på grund av pandemin och också för att luften gick helt ur oss. Vi var tvungna att fokusera på vårt egna företagande. Jag sa också upp mig som volontär på Kvinnojouren i slutet av 2021 då min son blev väldigt sjuk förra året – jag pallade inte mer.
Men jag vill ändå slå ett slag för att jobba ideellt som företagare. Det ger mer än ni tror att hjälpa till och bidra.
Vi pratar om att boka Teatern i Varberg och köra Ett Mjukare Varberg till hösten så allt engagemang ligger inte helt nere…
När det blir skakigt i min verksamhet och jag tappar fästet så försöker jag hämta hem. Slutar titta på vad andra gör – det är så lätt att man gör likadant för att man ser att andra lyckas i det.
Vad sitter i min ryggrad och varför är jag relevant? Varför ska ni till exempel gå in här och läsa vad jag förmedlar? Varför ska ni vilja läsa min bok och vilja klä er i mina kläder?
Jag ser vad jag har i min egna verktygslåda och börjar kommunicera i bild och text utifrån det – gräver där jag står. Jag tror fortfarande på attraktionslagen och väljer att vara positiv, utforskande och kreativ i mitt företagande. Har tilltro till processen och min förmåga att klara av svåra utmaningar.
Ja, här fick ni lite av mina tankar och erfarenheter kring entreprenörskap i oroliga tider.
Jag skulle varmt vilja rekommendera podden Fritt Fall – Podden är ett rum där entrepenörer och ledare bjuder på egna fria fall, berättar om erfarenheter, reflekterar över vad de lärt sig av dem och hur det rustar dem i ledarskapet. Jag tyckte extra mycket om detta avsnitt.
Nu kommer ett ytligt inlägg som handlar om hälsa. Eller det är väl inte så ytligt i och för sig?
Fysisk och mental hälsa är ju jätteviktigt och något vi alla borde prioritera i allra högsta grad. Men visst kan man tycka sådant här känns oviktigt när världsläget är som det är.
Vid sidan av att uppdatera nyheterna, donera det man kan och hjälpa efter sina egna förutsättningar så känner jag att man bör kolla sitt egna mående och försöka få kontroll över det. Detta för att orka vara en stöttande och bra mamma, fru, vän, dotter och kollega. Och främst för sig själv såklart – för att inte falla ner i det mörka djupa hålet av hopplöshet och oro.
Det gynnar ingen – allra minst mig själv.
Jag började detta inlägg denna morgon vid 06 och när jag hade tankat upp bilderna drog jag på mig promenadskorna för att gå med Boris längs havet innan jag skulle fortsätta med textinnehållet. Jag stoppade Elsa Billgrens och Sofia Woods podd i öronen och ökade stegen. Intressant – för de pratade precis om detta jag själv ville skriva om idag.
Väldigt inspirerande! Lägger länk i slutet av inlägget så kan ni också lyssna. Klokt, mjukt och bra.
Jag har små ritualer jag använder mig av i vardagen och i oroliga tider är dessa ännu viktigare för mig. Jag har naturligtvis ramlat in i destruktiva vanor också då och då när livet stormat runt om men då blir självföraktet ännu större och sedan har jag väldigt svårt att komma tillbaka till mig själv igen.
Detta är små grejer som får mig trygg och får mig att fortsätta – för en annan kanske det är att snöra på sig löparskorna eller baka något gott.
Jag hoppas ändå detta inlägg kan inspirera dig till att vara rädd om dig själv och boosta dig med saker som får dig må bra. Även fast det bär emot då du vet att andra människor lider.
Jag tänker så här – Det första man bör göra är att schemalägga nyhetskonsumtion och sociala medier för att låta hjärnan få en paus från allt det hemska.
Dessa ritualer har hjälpt mig mycket.
Jag rabblar sinnesrobönen – ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden. Att tända salvia och sakta gå genom huset medans bönen sänker sig i kroppen ger ett lugn som tröstar.
Varför?
”Smudging” , alltså tända rökelse är ett rituellt sätt att rena en person, plats eller föremål från negativa energier eller inflytanden.
Varje morgon drar jag ett vägledande kort som hjälper mig sätta riktning för dagen eller tröstar. Den här ritualen tycker jag väldigt mycket om.
Denna morgon drog jag valen.
”The whale represent profound emotional health and stability.”
Mycket av måendet hör ihop med vad jag äter.
Så är det för de flesta kan jag tro men det är säkert skillnad på vad man behöver för mat under perioder då man behöver vara extra snäll mot sig själv. Jag mår bäst av att utesluta socker, laktos och äta minimalt med gluten.
Jag sötar med honung, dadlar och banan till exempel och försöker laga pannkakor med mandelmjöl. Men jag tackar inte nej till en god pasta och ett gott levainbröd. Jag gör linsgrytor, gratinerar grönsaker i ugn, äter mycket kokta ägg och adderar extra olivolja på maten. Försöker komma ihåg att stoppa i mig lite surkål eller kimchi varje dag för fermenterade grönsaker ska vara super för tarmfloran.
Ofta gör jag en stor sats grön smoothie som jag dricker till frukost och mellanmål. I denna kan jag ha både cashewnötter och solrosfrön. Och matcha såklart.
Ingefära och citron är ett måste.
I samma veva som jag dricker denna gröna drink så äter jag mina kosttillskott. Magnesium sparar jag till kvällen för den äter jag för att få bra sömn. Mitt mål är att få åtta timmar sömn per natt nu och jag är inte negativt inställd till att lägga mig en sväng på eftermiddagen om det behövs. Jag har verkligen lagt om tempot i livet sedan årskiftet.
Rörelse är viktigt. Jag är ute på långa promenader varje dag med min hund och så försöker jag få till träning på gym eller yoga. Gymmet har dock inte sett röken av mig på länge men jag vet att nu måste jag verkligen prioritera detta för att få ordning på min rygg. Jag måste bygga upp muskler för att orka. Man ska inte underskatta träningen man får då man promenerar i terräng, upp över klippor eller i en skog. Det bästa är när man kan kombinera fysisk aktivitet med en häftig naturupplevelse tycker jag. Gärna ha med sig någon mysig picknick på turen.
En annan del av ta hand om sig själv är kroppsvård i form av bad, bastu och torrborstning. Jag gör alla tre så ofta jag kan.
Sen ser jag till att smörja mig själv med goda oljor och lägga på nattmask.
Om jag ger mig själv allt detta så orkar jag helt enkelt lite mer, känner mig grundad och mer klar i skallen för att kunna ta emot och sortera i all information som flödar in över mig just nu.
Lägg gärna tips i kommentarerna vad ni gör för att må bra och boosta er själva för att orka.
Nio dagar kvar till lansering av min bok nu. Ja, ni får helt enkelt stå ut med att det blir lite tjatigt.
Just nu går jag runt med konstiga känslor i kroppen – både upprymd och lycklig i hela bröstet samtidigt som jag vill springa och gömma mig.
Jag fick min första recension av boken, branchtidningen BTJ skriver bland annat:
”Boken är indelad i åtta huvudkapitel som handlar om allt från trädgårdsväxter till farmors recept, tebryggning och tångbad m.m. Krickelins livskraft från trädgård & hav innehåller inget register och ingen litteraturförteckning utan bygger på författarens egna upplevelser och erfarenheter. Språket är varmt och personligt och berättelsen genuin. En återkommande insikt är att det är okej att misslyckas. Målet är inte att allt ska bli perfekt, utan att finna sinnesro, livsglädje och kreativitet genom att utforska sin närmaste natur. Boken, som vänder sig till lekmän, är rikt illustrerad med författarens vackra fotografier tagna i den egna trädgården och närmaste omgivningen. Den är väldisponerad typografiskt med ett tydligt typsnitt och luftig fördelning mellan text och bild.” Helhetsbetyg: 4.
Tack!! Förlaget var jätteglada över detta betyg och då är jag sannerligen det också – här hämtar tydligen biblioteket sitt underlag för inköp av böcker i deras sortiment.
Ja. Herregud. Jag hade ingen aning om att det skulle vara så här mycket jobb och att det skulle kosta på så mycket mentalt att skriva bok. Men vilken häftig upplevelse – få hoppas att jag får en mjuk landning i hela detta projektet nu när de skickas ut till er och ni får läsa. Eller nä, vågar knappt tänka på att tusentals människor ska läsa det jag skrivit.
Fast det gör jag ju varje dag i och för sig… Jag gör det nu när jag klinkar på tangenterna på datorn. Skriver om min egna oro och stolthet. Vad är skillnaden egentligen?
Jag kan ju inte gå in och sudda i boken direkt, hahaha…
Ok. Nu ska jag gå ut i solen med min hund och sedan ska jag möta upp mina vänner i solen på damernas nakenbad. Undrar hur många kalldopp det blir idag.
Önskar er en mjuk dag.
