Vardag

4 x snabba vardag

Kameran har legat och vilat några dagar då jag suttit med arbete vid datorn istället. Igår smög både min man och jag åt oss några arbetstimmar även fast det var söndag – jag har en stor inlämning och min man håller på med ett förvärv för bolaget han jobbar med.
En av fördelarna när man har så stora barn som vi har, att man inte tar av värdefull familjetid – de söker inte direkt vår uppmärksamhet. Har märkt att jag får boka in mig hos killarna för myskvällar ihop och vara benhård med gemensamma måltider annars blir det inte så mycket häng ihop. De vill mest vara själva på sina rum, fixa i verkstaden eller hänga med vänner.

Men jag jobbar ju från soffan mest hela tiden och jag tror att det tryggaste man kan ha som tonåring är att man har en förälder som bara är hemma – att det finns någon att snacka med när man brer smörgåsar i köket, någon som kollar till hur man har det och steker hamburgare till vännerna eller någon som bara frågar om man vill ha en frukt eller en kram.

Jag har väl inte värdens mest ergonomiska arbetsplats direkt. Men en gullig fotvärmare.

Är typ livrädd för att bli smittad igen. Knaprar ingefära, citron, massa örtte och hinkar i mig mixade nyttigheter.
Orkar inte med en vända till – jag som precis låg sjuk i juldagarna känner mig redan nedsatt och slut i kroppen. Jag testades negativt och hade mest problem med bihålorna men det satte ju stop för allt jag skulle göra ändå. Ville ju komma i form för vandringsresan jag ska på.

Nästa helg har jag bokat mina drömmars resa till Abisko för att spana in norrsken – en födelsedagspresent till mig själv. Fasen om man blir liggandes i covid istället … ghaaaa… så många sjuka nu ju. Men visst är man van att allt blir inställt nu för tiden så jag är beredd även fast jag köpt snöskor och letat upp hemmets bästa pannlampa. Håller tummarna.

Boostar mig själv med bra kosttillskott och extra magnesium. Har börjat äta en sort som är mycket bättre än min tidigare och märker faktiskt skillnad på sömnen. Sover längre.

Ok. Det var fyra snabba från mig. Önskar er en bra start på veckan och god hälsa.

 

 

Entreprenörskap, resor, Varberg

Ner under det blå – havets trädgård

En dag mitt under förra årets högsommar mötte jag upp Jonathan Strömberg vid Subbe Fyr här i Varberg. Jag hade bett honom om hjälp att fota mig då jag dök ner i havets trädgård.
Dessa bilder skulle jag sedan använda i boken jag skrivit där jag har kapitel som handlar om havet, dess växtliv och hälsofördelarna med bad.  Vi möttes först upp mitt på dagen då solen stod högt på himlen för att fånga ett klart ljus under havsytan och sedan möttes vi upp vid solnedgången för att fånga ett annat sorts mjukt ljus. Det var verkligen roligt, lärorikt och spännande.

Blev så nöjd med resultatet!

Följ Jonathan på Instagram – @jonisstrom 
Han är en fantastisk fotograf och jag är så tacksam för hans hjälp. Vi har valt ut ett fåtal som går till tryck med boken nu i veckan och här nedan kan jag visa lite av det materialet som inte kom med.

Detta foto är taget mitt på dagen då solen står högt på himlen – ni kan se min skugga på havsbotten. Här dyker vi precis vid första viken vid stenbrottet vid fyren. Här är det inte så väldigt många tångsorter eller stenar men det blir väldigt häftiga bilder när solkatter reflekterar mot sanden och man kan se himlen i ett och samma foto. Eller hur?

Här har Jonathan fotat mig med lång slutartid för att få känslan av fart i fotot. Jag älskar ljuset i den här och det konstnärliga – känns nästan som en målning.

Gissa hur många frågor jag får om denna baddräkt varje år förresten?
Den är köpt på Sri Lanka för många år sedan och kommer från The Seea – här finner ni samma modell fast annan kulör och mönster. Väldigt användbart plagg.

En varm sommarkväll vid Subbe Fyr – alldeles ljummet i vattnet och magisk solnedgång.

Hela denna vecka fotade jag med enorm produktivitet till boken. Bockade av  på min lista och samlade i mappar. Känns som en evighet sedan nu när jag sitter hemma i min soffa en kall januaridag med datorn i knät och gör slutkorr på mitt manus – snön virvlar utanför fönstret och mitt te svalnar av i glaskannan framför mig. Så fint att få sväva iväg i minnet en liten stund, minnas den salta smaken av hav och det mjuka vattnet som omfamnar. Minnas hur vackert det är där under ytan. Påminner mig själv om att beställa ett tyngdbälte med en gång så jag kan bege mig ut i min våtdräkt och dyka nu snart igen. Ser fram emot ett fantastiskt 2022 under ytan.

Boken kommer gå att förhandsbokas signerad nu i veckan – så var beredd. Ger er länk när det är dags.

Jo, nu när jag ändå pratar om havet och att dyka efter tång. Jag försöker skapa en gruppresa att boka för sig själv eller med vänner till Varberg. Jag tänkte fylla den med tångdykning, bad, fina samtal, yoga, teprovning, god mat, hotell och kanske till och med ett spabesök.
Vad tror ni om det? Är ni intresserade?

Hjärtefrågor

Värdeord för 2022 – Förvalta

Brukar ni välja ett värdeord för året ni går in i ?

I år har jag blickat djupt inom och verkligen sett över vilka behov jag har och kommit fram till ett värdeord som sträcker sig över både mitt företagande, mitt familjeliv och mitt sociala liv.

Jag har satt ett värdeord för året – det är FÖRVALTA.
Det handlar om att jag ska ta hand om det jag jobbat så hårt med under de två senaste två åren. Även de relationer jag kanske inte prioriterat under dessa år då jag satsat jobb och familj framför allt annat. Det är lätt att bli fartblind när ett företag växer och man också bokas upp på uppdrag som man inte vågar tacka nej till i rädsla över att de inte korsar ens väg igen. Vilket otroligt privilegium att få jobba med så mycket roligt – jag tar inget för givet och är så tacksam.
Men när världen snurrar lite väl fort är det lätt att göra misstag, fatta ogenomtänkta beslut och prioritera bort återhämtning och det som egentligen betyder något viktigt –  på riktigt.
Känner ni igen er?

I år är det jag som lär mig centrera på drejskiva och sitter kvar runt middagsbordet för de långa givande samtalen. Det är jag som ligger kvar i sängen, blundar och andas djupt även fast jag vaknar vid 05. Det är jag som ringer vänner och frågar hur de mår. Det är jag som letar fram de bästa familjespelen och bjuder in till utflykter med svärföräldrarna. Jag kommer fördela arbetsuppgifter klokt och prioritera väl. En bok ska lanseras. Ett företag ska släppa ny kollektion. Roliga samarbeten ska genomföras. Fokus ska hållas och sömn ska prioriteras. Och så ska jag träna min kropp och leka så mycket jag bara kan. Vara mycket i havet. Krama mina barn länge.

Jag ska göra mitt bästa för att ovan ska funka 2022.  Har ni funderat över ert år?

Entreprenörskap

Omslag till boken – vilket blir det?

Ni som följer mig på Instagram har säkert redan sett det här idag. Jag presenterar tre olika förslag som omslag till min bok och frågar vilken som är er favorit.
Detta väckte otroligt stort engagemang i kommentarsfältet och sist jag kollade hade jag runt 2000 kommentarer. Ja, två tusen. Du läste rätt!
Så kul!

De flesta tycker mest om ovan omslag då jag kollar in i kameran och har det uttryck jag ofta har på mina foton jag publicerar på Instagram. Jag kan förstå att många gillar detta – det gör jag också.
Jag gillar framför allt ljuset och färgerna. Fotot känns inbjudande, glatt och talar också för energi, stolthet och kraft  – jag har ju valt titeln ”Livskraft” till boken så den passar väl in i detta.

Livskraft för mig kan också vara att landa och ta en paus i görandet – vila och njuta i nuet utan prestation med sin bästa vän vid sin sida. Det talar detta uttryck för tycker jag.
Jag tycker mycket om det vilsamma i detta foto.

Det här fotot är coolt tycker jag. Det visar att jag är på språng och grejar i min trädgård. Men det känns också lite hemlighetsfullt – man blir nyfiken känner jag.
Eller vad vet jag… Jag har levt med dessa bilder så länge nu så jag vet kanske varken ut eller in.

Jag slogs av hur intressant det var att ta del av all feedback kring fotona. Jag tar inte alls illa vid mig – missförstå mig inte. Jag älskar alla tre och är jättestolt över dessa förslag.
Men jag bad om att få veta vilken som var följarnas favorit och fick på köpet massa feedback om vad de tyckte om fotona – både ros och ris. Det var väldigt intressant och roande att ta del av. Verkligen kul med detta engagemang och jag uppskattar det verkligen.
Nästa vecka går det att förhandsboka boken – så pepp på detta.

Livskraft från trädgård och hav – en kreativ trädgårdsbok utan pekpinnar – om att landa i det gröna och finna lust och känsla snarare än att få de perfekta rabatterna. Min förhoppning med
denna bok är att den på något sätt ska bidra till människors välmående och att vi blir fler som kan hitta källor till kraft, stöd, hopp och glädje i vår närmaste natur.

 

Okategoriserade

Fråga aldrig om Marianne – vad tyckte vi?

Jag läste ut Fråga aldrig om Marianne av Carolina Neurath för ett tag sedan och nu känner jag mig redo att sammanfatta upplevelsen.

Vilken oerhört sorglig tragedi – blir så ledsen för alla inblandade. Det är Carolina som skrivit om en familjetragedi som ägde rum på 60-70-talet. Det hela mynnar ut i den tragiskt dödsfall av en ung flicka.
Boken handlar om Ingrid och hennes längtan efter ett större mer äventyrligt liv än det hon har på gården i Småland. Ingrid är en rastlös och vacker kvinna som efter ett kort äktenskap lämnar Sverige och flyttar till Frankrike. Här möter hon Pierre och han är hennes stora kärlek – tillsammans får de dottern Marianne. Mannen inleder en relation med en annan kvinna och Ingrids svartsjuka vet inga gränser.

Som liten hörde Ingrid sina föräldrar gräla en gång och snappade upp orden ”Ingrid är en ond flicka”. Så fruktansvärt det måste vara att få höra ens föräldrar säga så.
Ingrid beskrivs som egoistisk och känslokall i boken och det smärtar mig  – jag tycker mest synd om henne då hon verkar ha svårt i sociala situationer och lida av stor psykisk ohälsa.

Genom dagböcker, farfaderns anteckningar och återberättade episoder försöker Carolina Neurath bena ut Ingrids öde och återberätta sin släkts mörka hemlighet. Jag tycker språket i boken är riktigt bra och dramaturgin är gripande och tar läsaren framåt. En bladvändare helt klart. En bra bok.
Men som sagt – en stor klump i magen över att inte Ingrid fick den läkarvård och stöd hon uppenbarligen behövde.

Vilka är ni som var med och läste denna gång? Och vad tyckte ni?

Jag har lite förslag på nästa bok – tar detta med er inom ett par dagar.

Bokcirkeln Lisa och Lilly: En sann kärlekshistoria

Bokcirkeln - Små stora saker, recension