Vi kickade igång denna helg med mysig frukost hos Diba på Okéns Bed & Breakfast. Miranda hällde upp shots på ingefära till oss alla och jag plockade ihop smaskiga grejer på min tallrik.
Diba hade gjort overnight oat med kokosmjölk och toppat med egengjord granola och bär. Superfrukost!
Hon har verkligen fått till det med inredningen. Så fint med samlingar av gammalt porslin.
Mysigt!
Nästam så jag stoppade med mig koppen ner i väskan. Ruggigt vacker!
Mir och jag hade tagit på oss likadana kläder. Total överraskning då vi inte alls stämt av innan.
Vi hade en del att stå i med förberedelserna för helgens marknad – Kustfolk.
Supergod torsk och kola med havssalt till dessert.
Du kommer väl och besöker oss i helgen? Det är tipspromenad i området både lördag och söndag. God mat, fint hantverk och härliga möten. Välkomna till Birgers Svenssons väg i Varberg 11-16.
Nästa helg ska jag göra en grej för julmarknaden på Varbergs Fästning och jag kikade därför in hos glasblåsaren Katarina i hamnen och lånade lite glas.
Och så hämtade jag upp ett gäng vackra fat hos keramikern Frida Eklund i samma byggnad.
En rolig grej i helgen är att vi har ett gästspel av Nygårdsannas populära byxor och säljer dem för specialpris i butiken. Återkommer ikväll med ett inlägg från första dagen på marknaden.
Igår vaknade jag i detta vackra rum på Hôtel Eggers. Så kul att bo över då och då i denna magiska miljö då jag jobbade för ägarna som köpte hotellet då det begav sig. Ligger så nära hjärtat och mysigt att krama om gamla kollegor också.
Hotellet har kvar den gamla genuina känslan av att vara ett anrikt hotell med historia i väggarna men har samtidigt fått den renovering som behövs för att matcha dagens hotellgäster. Längtar redan till nästa gång jag ska checka in och då tar jag nog med familjen.
Mir och jag åt en snabb frukost, jobbade lite och tog sedan tåget hem.
Boris behövde ju gå ut på en promenad.
I år har jag investerat i en mössa som gör mig glad varje gång jag tittar mig i spegeln. Och det verkar som om att jag höjer humöret hos många jag träffar också. Mössan är från Samsoe o Samsoe. Ska nog klicka hem denna att variera med också.
Idag är det fullt ös med förberedelser inför helgens kreativa marknad – Kustfolk. Du kommer väl?
Igår tog jag ett tåg till Göteborg för ett förmiddagsmöte gällande en föreläsning jag ska hålla nästa vecka. Efter mötet fick jag brått med kameran hem till Johanna Bradford. Det blir mörkt tidigt om dagarna i november. Mardröm för en fotograf…
Har man otur så är det mörkt hela dagen.
Både Johanna och jag jobbade i rasande fart med det lilla ljus vi hade och svidade sedan snabbt om till festkläder och hoppade på bussen till Jotex fest.
Precis som jag så tycker Jotex att det nästan bara anordnas trevliga events för branschen i Stockholm och därför hade de slagit på stort och hämtade upp oss i en limousinbuss fylld med glatt humör och förfriskningar. På plats i Jotex lokaler så fick vi en rundtur bland tjusigt stylade miljöer. Här beundrar Elin Lansjö keramik som kommer komma in i sortimentet inom kort.
Jag matchade inredningen väl. Tycker så mycket om den här sänggaveln i rotting och kulörerna sängen är bäddad med.
Jag fångade mig själv i rund spegel. Smart sätt att få djup i ett rum – sätt upp en stor spegel som blickfång.
Jotex hade dukat vackert med blomster och lampor på bordet.
Vi blev serverade kreativ och god plockmat, mängder av fina samtal och gott i glaset.
Jotex resa är fantastisk. Från ”säsongsgardiner” med svampar och tulpaner på till detta fem år senare. Vill ha allt! Mest det guldiga skåpet. Ellet skåpet i rotting. Båda borden hade passat fint hos oss också… Och dagbädden. Ghaaaa..
Kommande möbelkollektion kommer göra succé där ute i hemmen.
Har precis köpt lampa till stugan i fjällen annars hade jag nog klickat hem denna. Fint och effektfullt stilleben på det runda bordet för övrigt.
Sara Widman och jag smög runt och fotade i miljöerna då de andra drack kaffe.
Tusen tack till Jotex som bjussade på årets festligaste event. Så fint ordnat alltihop – varmt och välkomnande.
Mir och jag möttes upp idag för att skapa lite julinspirerande foton för FGL. Det är alltid skoj när vi båda ska vara med på bild för det blir så galet mycket springande fram och tillbaka till kamerastativet för mig. Jag brukar ställa in självutlösaren på tio sekunder och sedan kuta och ställa mig där fotot ska tas. Helt galet att jag inte bara fixar en ny självutösare eller fixar auto-utlösare på min telefon… Har bara inte blivit av – så jag får skylla mig själv.
Jag hade förberett och bakat mjuk pepparkaka och kokat risgrynsgröt. Amaryllisen och annan julig blomster köpte vi hos vår granne Blomsterbaren och den röda klänningen är ett prov som kommer in snart i butiken. Just denna sitter lite för tajt så de som kommer till försäljning kommer vara mer ”lose fit”. I alla fall om det blir som vi bestämt…
Mir målade naglarna röda såklart.
Och det värmdes gröt och spelades julsånger i högtalarna.
Det blev en hel del fina bilder.
Ska definitivt dela med mig av mer foton och även av receptet till den smarriga julkakan. Lätt som en plätt att baka mellan tvätt, läggning och arbete.
Du vill inte veta hur många gånger jag sprang runt bordet och kastade mig ner på stolen för att fånga oss båda på bild… Pip, pip, pip, piiiiiip, ….strike a pose!
Men visst är vi gulliga ihop?
Sedan var det dags att blåsa ut ljusen och dra på sig jacka och mössa.
Mir och jag skulle ta en bild till ett annat jobb jag har just nu och vi tog oss ut till tågrälsen i vackert motljus. Mir hade köpt fina jeans på Monki förresten. Tips.
Sedan stämplade vi ut och jag åkte hem till en mycket ledsen kille. Vår hund hade tuggat upp hans keps och det är en sådan där keps som inte går att få tag på mer. Släpps bara limiterade kollektioner klockan 12 på torsdagar svensk tid och säljs slut på en minut. Fasen, han som var så glad i den där kepsen vi fick tag i.
Helt galet – men grym affärsidé ändå, det får man ge dem…
Idag vaknade vi till en gnistrande vit trädgård och strålande sol. Vilken fin dag!
Jag hade bokat upp mig under förmiddagen med en direktsändning hos P4 Halland. De ville komma hit och hänga lite i mitt växthus, dricka te och prata om mitt jobb.
Jag tycker det är roligt och viktigt och prata om vad jag gör i mina verksamheter. Kan tänka mig att det finns en del ganska romantiserade missuppfattningar kring vad en bloggare verkligen gör på en arbetsdag…
”Går runt lite i sin trädgård, klämmer på lite på några blad, fotar, dricker kaffe och skriver sedan glatt om det i sociala medier för vem som helst att ta del av.”
”Är det ens ett jobb” muttrar någon och surar över alla orättvisor i världen.
Ja, ni som känner mig här och följer mig flitigt vet naturligtvis att jag jobbar mycket och har många verksamheter som jag driver vid sidan av att publicera inlägg här på Krickelin. Det är roligt att beskriva branschen och prata om sociala mediers enorma kraft i samhället.
Jag tog tillfället i akt och städade bort tomatplantorna från odlingsbädden.
Anna Carlsson hade med sig mick och spelade in direkt via en app på telefonen. Sjukt smidigt!
Vi var dock lite oroliga för batteriet i kylan – jobbigt om det hade lagt av…hahahaha…
Jag bjöd på Roiboste, clementiner och mandlar. Så mysigt att sitta här inne med tända ljus på fårfällar. Måste verkligen skaffa fler fällar att lägga i dagbädden.
Det var så vackert med frosten som skapade fantastiska kristallmönster i spindelväv på glasväggarna och små talgoxar och grönfinkar som hoppade runt på taket.
Inspelningen gick bra, det var fyllt av musik och två nyhetssändningar också så jag pratade inte hela tiden. Vill du lyssna så finns det här.
Jag sa hejdå till Anna och började städa upp efter oss.
Men innan jag bar in brickan i köket så gosade Boris och jag i dagbädden. Han får inte ligga i sofforna inne i huset och var supernöjd över att få ligga och mysa här en stund.
Sedan hämtade jag upp dessa hos tryckeriet och grämde mig lite över att jag hade så mycket på min to do -lista när det var så fantastiskt väder.
Du vet väl att Kustfolk äger rum nu till helgen? En kreativ marknad med en mängd fina deltagare. Kom och besök oss vetja.
Fast jag hade bestämt mig för att lägga lunchtimman på en promenad med en vän så jag fick ändå en härlig stund i solen.
Boris var nöjd såklart. Han blev överraskad av tre rådjur och stack iväg som ett skott över klippor och branta stup. Vilken tok!
Tur jag lyckades kalla in honom.
Det är en utmaning att ha en labrador på nio månader. Mer arbete och engagemang än jag räknat med. Ibland vill jag bara stänga ute hundjäkeln och låsa dörren faktiskt. Men en mer kärleksfull krake är svår att finna så han blir förlåten alla gånger. Han tycker bara lite synd om sig själv när han blir uttråkad och vill visa det med att käka upp våra skor och glasögon.
”Det går över om tre år” sa min vän idag och jag låtsades som jag inte alls hörde…