Veckans arbete

Denna vecka har det stått FGL på schemat varje dag. Vi har haft möten med vår fenomenala revisor, skött en del skypemöten med leverantörer, haft öppet i butiken, packat, planerat framtiden och förberett för en stor utrensning.

På onsdagen var jag i gott sällskap av Malin från @juiceochyoga och min äldsta son som hjälpte till.

Han går ingenstans utan sin bräda nu förtiden. Innan vi öppnade så var vi över en sväng på Röda Korset och fann denna jacka och ett par byxor till honom. Riktigt fina!

Jag fyndade en kjol för femton spänn. En annan dag fann jag denna tavla på samma ställe. Håkan liksom!

Men hur fin var inte kjolen? Nästan lika fin som mina stora café au lait dahlior…

Den här veckan alltså. Vi har gjort allt. Mitt i allt så försökte vi också ta lite foton med självutlösaren… gick ju sådär.

Så här gick det också…

Men i alla fall. Vi har en galet fin utrensning hos FGL denna helgen. 40% på massa fina grejer som vi har bara några stycken kvar av i lager. På lördag öppnar vi butiken vid 11.00 och vi båda kommer vara där. Kom gärna förbi på en kaffe och och fynda lite.

Idag packade vi typ hundra ordrar, var hos vår revisor och svängde förbi Scorett. Vi har haft en hel del samarbeten ihop och vi gillar tjejerna där så himla mycket. Får se om vi får ihop något mer bra under 2018 tillsammans, håller tummarna.
Vår revisor är förresten den bästa människan i våra liv just nu – börjar typ gråta över hur värdefull Mattias är för oss virrpannor.
Eller äsch, vi är inga virrpannnor alls. Det är bara det att vi har aldrig gjort detta förr, vi är helt nya och en aning skraja entrepenörer som försöker så gott vi kan att få business att gå runt.
Vår revisor är ödmjuk, påläst, pedagogisk, intresserad och rolig. Vi funderar redan på hur vi ska kunna rekrytera honom på heltid till vårt bolag. Hahaha.
Men på riktigt. En bra revisor är guld värt.

På vägen därifrån så pratade vi om hur mycket frågor vi får över mail och dm’s från kvinnor som vill öppna eget och frågar om saker. Vi hinner dessvärre inte bedriva konsultverksamhet, mötas upp på lunch osv, hur mycket vi än hade velat hjälpa till. Men vi kom på att vi kanske kan ha en workshop för nya entrepenörer hos oss. Vad tror ni om det?
Vi bjuder in intressanta talare och alla får pitcha sina idéer och så jobbar vi kring dem…

I onsdags var jag förresten på torget och köpte godsaker efter mitt dopp vid bryggan. En honungsakaka, blåbär och en burk blommig honung. Keso och nypressad juice med fallfrukt från trädgården spetsad med rödbeta  och ingefära. En guldstund.

Idag åt vi sushi och dumplings till lunch. Khoki Sushi på Västra Vallgatan är bäst i stan. Godaste sushin jag ätit tror jag.
Här sitter vi med vårt diskussionsunderlag, FGL’s halvårsresultat och vår SWOT -analys som vår revisor förberett till nästa veckas konferens. Sa ju att han var guld.

När jag lämnade jobbet idag så svängde jag in hos vår  granne Blomsterbaren Trädgårdstudio.

Behövde  blommor utanför dörren men velade för mycket. Tar en annan dag. Men brudslöja i en så här fin vas är ju klockrent!

På måndagen – Fyndat på loppis och om våra arbetsuppgifter

Denna helg plockade jag med mig en hel bukett med höga grässtrån och vissna hundkex hem från stranden. Blev så fint då jag satte en ordentligt stor och färggrann dahlia där i. Innan jag stack till jobbet på måndag morgon så knäppte jag en bild på den.

Hos FGL Store är vi i full fart framåt och försöker också komma ifatt efter en intensiv sommarsäsong. Helt nya saker har kommit upp i våra agendor och ibland tittar vi på varandra och suckar lite trött – “Jaså, är det så här det är att växa – rätt slitigt…? Och kostsamt?”

Tur att man är två ibland. Hade jag varit själv så hade jag satt mig och grinat i ett hörn ibland av allt som ska göras som jag inte räknat med. Är ju en mästare på att bara göra roliga saker och “strutsa” de tråkiga…

Miranda stekte bananpannkakor från ägg hon tagit med sig från hönsen samma morgon och toppade med jordnötssmör, till det hade hon stekta äpplen med pumpafrön.

Vi har liknande arbetsuppgifter i bolaget men har delat upp kommunikationen oss i mellan. Miranda har mest kontakt med våra leverantörer och de anställda. Jag har hand om kundtjänsten och mailutskick till kunder. Instagram delar vi rakt av – byter på måndagar och en vecka var i taget. Just nu fokuserar vi på hemsidan och Instagram men vi vill bli bättre och starkare på vår fb-sida också.
Vi ägnar otroliga mängder av tid i våra telefoner och datorer. Vad som är bra med det är att vi kan ta med oss jobbet överallt och jobba när som helst. Vad som är dåligt med det är att man får ont i nacke och axlar.

Det roligaste jag vet med FGL är att fota, redigera bilder, ta fram nya produkter, komma på nya idéer, skapa events och träffa kunder på lördagarna.

I måndags tog vi tag i lite deppiga arbetsuppgifter och axlarna var extra tunga. Vilken tur att vi jobbar granne med Röda Korset och kan gå dit och kika på vad de fått in. Älskar att fynda på loppis. Kostar bara några kronor och känns också bättre för miljön än att köpa nyproducerat.

Miranda fyndade en blå oljelampa och jag den här lilla tavlan. Som ett smycke att hänga på väggen. Lite “fulfin” va?

En stor keramikurna i naturfärger kom hem också och jag flyttade min bukett hit. Men fick snabbt byta tillbaka då jag upptckte att den läckte i botten…
Får endast sätta torkade blommor här fortsättningsvis.

På köksväggen fick min nya tavla plats på en krok. Mycket nöjd med mina fynd.

 

Ögonblicksbilder med mobilen från helgen

Jag hade min första lediga lördag på länge och min man hade sin första “lediga” helg utan förberedelser för den Ironman han utförde förra söndagen i Köpenhamn. Helgen var så där härlig, otvungen och full av frihet.
Jag la bort kameran under dagarna men knäppte ändå lite mobilbilder då och då.

Lördagen startade med gröt, kanderade mandlar och frukt. Mums!

Sedan tog vi oss ut till Hiaklitten utanför Varberg. Du vet väl att det finns en mängd fantastiska vandringsleder bland de halländska bokskogarna? Jag älskar denna utsikt.

Vi hade med oss äggmackor, oboy och hallon.

Barnen klättrade glatt upp i ett träd och åt lunchen.

Efter Hiaklitten tog vi oss till Öströö Fårfarm för att klappa får och äta hallands godaste ostkaka. Det började regna så vi satt och fikade i deras brännsvinskällare bland tända ljus. Så mysigt!

På vägen ut till skogen köpte jag kantareller och lingon på torget i Varberg.
Dessa hällde jag upp i skålar då vi kom hem medan min man gick och tog sig en liten middagslur på soffan så jag klippte gräsmattan och plockade fallfrukt.
Egentligen har vi en självgående gräsklippare men nu har jag kapat dess lina som är nedgrävd i gräsmattan två gånger då jag blivit lite ivrig med spaden i något trädgårdsland och jag har inte tagit reda på hur man lagar – det funkar ju bra att dra fram den gamla ändå så…

Barnen fixade med sitt. Åt äpplen, hoppade studsmatta och låg i hängmattan och pratade om viktigheter.

Under eftermidadgen cyklade vi ner till strandpromenaden för att ta ett dopp. Jag hade med mig sekatören för att plocka nypon längs havet.

Cykelkorgen full av gräs till en sensommarbukett, handduk och nyplockade nypon.

Efter dopp. De senaste dagarna har man fått dyka i mellan vågorna och simma en bit ut från bryggan. Annars slungas man av de kraftiga vågorna mot bryggan och det är ju svinfarligt… Men man känner liksom livet i sig. Och det gillar jag.

Sedan blev det dags att koka soppa på våra nypon. Här finner du Mirandas recept som vi kokade på jobbet förra veckan.

Vi gick lite på känsla.
Delade bara alla nypon så det inte var mask i dem, snoppade av toppen, la dem i en gryta, fyllde på med vatten och kokade i femton minuter. Sedan pressade jag dem genom en trådsil med en stor träslev ner i en ny gryta och lät detta koka upp igen med lite socker i.
Tänk på att dra av baksidan på trådsilen med sleven så du får i så mycket fruktkött som möjligt. Efter detta redde jag med lite potatismjöl.

Sedan blev det kantarelltoast med syltad rödlök, parmesan och lingon på. Nyponsoppan hade vi till efterrätt – serverade vispad soyagrädde med vanilj i och mandelbiskvier. Så gott!!

Morgonen efter var jag ute i trädgården och plaockade in päron och äpplen. Hälften av familjen sov hos kompisar så vi var endast tre till frukost. Mellanbror pressade juicen och gjorde tre olika sorter som vi sedan hade provning på under frukoststunden i växthuset. Och kolla, en del av nyponsoppan fanns kvar dagen efter också.

Efter frukosten drog vi till Ullared och besökte höghöjdsbanan där. Rekommenderas varmt!

Snacka om att känna livet i sig. Det var en mängd olika banor och vi började på den här som var på 4 meters höjd. Sedan tog vi femton meter och därefter 18 (!) meter som aslutades i ett fritt fall från ett träd. Herregud vad jag var skakig efter det!

När vi kom hem så fixade jag middag och passade på att baka en äppelkaka från lite av trädgårdens fallfrukt.

Mums! Där åkte soyagrädden med vanilj fram igen.
Fick receptet till kakan av min kompis Anna och här får du också.

6dl mjöl
4tsk bakpulver
3dl socker
blandas

150g smör skärs i bitar och blandas i

3dl mjölk
2 ägg
vispas och hälls i

Häll allt i en smörad långpanna och garnera med äpplen. Strö socker och kanel på och grädda 15 minuter  i ugn på 200°.
Lätt som en plätt.

 

Ett av sommarens vackraste bröllop

Vi var bjudna på Petter och Linns bröllop i Torekov för ett par veckor sedan. De hade valt att lägga firandet under tre dagar då de hade många långväga gäster. Så galet trevligt!
Min man och jag passade på att ta oss en liten minisemester på tu man hand och checkade in på Hotel Torekov efter lunch och tog oss genast ner till havet för ett dopp från Morgonbryggaan.
Första kvällen var det en mysig middag på G Swensons krog och dagen efter möttes vi upp i denna hästhage med utsikt över viken. En vindstilla varm onsdag – 180808 – ett datum som Linn hade drömt om att gifta sig på under flera år.

Allt var så galet fint – in i minsta detalj. Det låg pirrig förväntan och kärlek i luften och stämningen var på topp  bland de dryga åttio gästerna som slog sig ner på bänkarna och väntade in bruden med sitt följe.

Pirrigt som tusan faktiskt. Jag minns inte tonerna som ljöd ut över hagen – men jag minns att jag började gråta då jag vände mig om och fick se Linn och hennes sex tärnor komma gåendes över hagen.

Så vackert.

Sedan kom Linn. Ett fantastiskt ögonblick att få dela med dessa fina –  ögon möts, leenden utbyts och varma tårar rinner kärleksfullt ner över kind.

De hade skapat en enkel och vacker inramning till vigseln med vita vimplar uppsatta i pinnar. En vän till paret förrättade vigseln och allt var lättsamt, fullt av humor och musik.

Herr & Fru Toremalm. Inte ett öga var torrt.

Jag hade fyllt knät med rosblad att kasta på brudparet efter vigseln.

Fick ingen bild på just utmarschen men du förstår naturligtvis att den var av det vackraste slaget.

Så blev det dags för  Linn och Petter att stiga in i deras bil och dra vidare.

Just married  – Spot on. Lyckojubel följde brudparet då de rullade iväg.

Vi stannade kvar lite. Lyssnade färdigt på musiken och lät allt landa inom oss.

Det blev en hel del kramar och många skratt.

Älskar förövrigt den här sortens bild – tagen i stunden då ingen egentligen tänker på att jag knäpper av en bild. Vera och hennes Andrew.

Jonas, Maria Elvira och jag stannade kvar till sist för att kunna knäppa bilder på en tom vigselplats. Och på varandra!
Kolla vad tjusig hon är där barfota bland alla rosblad iklädd sin mormors klänning.

Mäktig plats måste jag säga. Detta var precis innan ett vilt sommarregn föll och luften stod ännu helt stilla.

Tillsammans promenerade vi den lilla biten upp till gården där festligheterna skulle äga rum.

Middagen hölls på Ripagården – en perfekt plats för detta. Vi fick var sitt glas bubbel  i handen och höll oss under tak medan regnet föll.

Vi fick i uppdrag att fota oss med Polaroidkamera och sedan tejpa in bilderna i en bok tillsammans med våra bästa kärleksråd till brudparet.

Vi skrev att det var de små omtänksamma vardagsgrejerna som gör skillnad – som att lägga tandkräm på din partners tandborste till exempel.

Jag tyckte polaroidbilden på oss blev så bra så vi försökte göra om den med vår kamera. Den blev tyvärr inte lika klockren men ändå fin.

Brudparet anlände och vi minglade och kramades en stund till.

Och  nu hade det slutat regna också.

Perfekt plats för fest med dans och tillhörande dopp i poolen runt midnatt.

Det blev dags att ta sig ner till ängen där middagsborden var uppdukade i ett tält. Vi passade på att fota varandra tjusigt på den vackra ängen.

Blir så glad när jag tittar på detta foto. Strålar liksom av lycka!
Jag hamnade på det internationella bordet, bredvid Nick Holmgren som åker till Japan snart och tävlar i landslaget för vågsurf. Lyllos mig – mjukare och finare kille är svårt att finna.

Sedan följde en enastående vegetarisk bröllopsmiddag med mängder av vackra tal och ljuv musik. Skratt och tårar – precis som det ska vara.

Jag hade turen att smita iväg till badrummet precis under den gyllene timman och passade på att fota brudparet på ängen utanför medan de väntade in sin fotograf.

Lyllos mig. Kolla så fina de är! Blir alldeles varm i magen.

Sedan kom Agnes Magnusdotter – @undanflykter och tog över. Tycker så mycket om hennes arbete. Vilken talang hon är.

Vilken drömmig miljö att fira kärleken på.

Festligheterna fortsatte hela kvällen och det var förbannat trevligt. Det var som ett lyckorus över hela bröllopssällskapet.

Om jag hade ont i dansfötterna dagen efter? Jajamen!
Jag hoppade inte i poolen dock men det hörde jag att många andra gjorde fram på småtimmarna då vi redan dragit hem med taxi.

Dagen efter möttes vi upp på Morgonbryggan för dopp i havet och gick sedan till G Swensons krog och åt en smarrig brunch ihop. Underbara och minnesvärda dagar. Just nu följer jag brudparet via deras storys då de kör en roadtrip genom hela Italien och stannar på de mest fantastiska platserna. Så glad för deras skull.

 

Om reportage, tacksamhet, jobb och tatueringar

Nu juicar jag varje morgon. Pressar päron och äpplen från trädgården med annat gott. Här är rödbeta, ingefära och citron också i.
& buketterna blir bara vackrare och vackrare ju längre in i augusti jag kommer.

Men en annan sak. Förra veckan var Dagens Industri i Varberg och intervjuade Miranda och mig. Tänkte inte så mycket på det varken innan eller efter eftersom det snurrar på rätt mycket nu med både familj och jobb.

Men kors. Feedbacken efter det publicerade reportaget har varit enormt!
Som att man precis klev in i “finrummet” utan att ha hängt med i svängarna själv riktigt.

Är så glad över att vi går vår egen väg och följer magkänslan. Naiva nog att tro att vi kan klara allt & smarta nog att driva bolaget med fin ekonomisk utveckling sedan 2013. Vi har dubblat omsättningen varje år sedan starten men jobbar fortfarande “tidsekonimiskt” som man kan kalla det. Vi sköter FGL vid sidan av familjer och andra jobb samtidigt som vi har vansinnigt kul på vägen.

Jag är också glad över att vi jobbar med kollektioner som löper över mer än en säsong. Klassiska kläder som går att använda året om och inte skapar stressig köphets och ständig rea i vår verksamhet. Vi vill inspirera till kloka och eftertänksamma köp – inspirera till en hållbar garderob med kläder framtagna på ett miljömedvetet sätt.

De flesta av våra tyger färgas med det naturen ger och torkas i sol och vind. Just nu är det regnperiod i Indien och det ger en fördröjning på alla plagg som är beställda…
Bara att gilla läget. Den som väntar på något gott. Vi har inte bråttom – vi vill bidra till att sakta ner tempot inom branschen, ta fram det genuina hantverket och använda oss av så lite kemikalier som möjligt.

När jag ändå fotade mig – det är så många som undrar över mina tatueringar. Får mycket mail och dm’s om min svala. Min tatuerare är duktig på “old school” och gjorde en skiss på fri hand som jag sa ok till direkt. Tycker så mycket om den.
Det finns en symbolisk betydelse i svalan också. Tycker  om detta, trösterikt liksom:

“Hos sjömännen står svalan förutom för erfarenhet även för hopp. De visste att när det var storm så var synen av en svala ett förebud om att vädret skulle lugna sig. En annan typ av hopp gällde ett liv efter detta och själens frälsning. De trodde att om man drunknade så förde svalan den drunknades själ till himlen”

Både min man och min svåger har också tatuerat sig med varsin svala efter deras bror gick bort hastigt strax innan vi födde vår mellanbror. Känns fint att bära med sig honom på detta sätt.

Den här fjärilen var min senaste tatuering och är min absoluta favorit. Det är för den blå färgen och för den modiga placeringen. Som ett smycke. Den symboliserar frihet och skörhet för mig.
En blå fjäril är oftast en symbol för tur också. När puppan blir till en fjäril visar den sina färgrika vingar och därför representerar fjärilens vingar även förvandling.

Pilarna gjorde jag för att jag tyckte det var fint att korsa dem – En pil kan bara skjutas iväg om den först dras bakåt. Det är en symbol för att när livet försöker hålla dig tillbaka så måste du framåt.
Versalerna är min familjs första bokstav i deras namn.

Ankaret gjorde jag samtidigt som fjärilen – den glömmer jag lätt eftersom jag inte ser den så ofta. Men vad fin den är !!
Den betyder lojalitet och stabilitet för mig.

“Vid stormigt väder är ankaret en sjömans sista skydd, ett hopp om att omständigheterna kan bli bättre.”

Jag har andra tatueringar också  men de kan jag berätta om en annan dag. Tänkte göra Eiffeltornet nästa gång men ångrade mig då min man gav mig ett annat förslag. Hoppas få till en ny i år.

Nu har jag satt upp schemat för nästa vecka så det inte blir några missade föräldrasamtal, utflykter eller kalas.
Har ni fått iordning på rutinerna inför hösten…?

kram och fin helg.