Om att skriva en bok

Jag skriver min första bok. Det är första gången jag gör något liknande, allt känns nytt och läskigt.

Jag har förvisso fotat bilder till två böcker tidigare så jag är inte helt främmande för processen men nu är det första gången jag står bakom både idé, bild och text. Det finns definitivt stunder då jag bara vill ringa upp förlaget för att säga att vi ska stryka ett streck över hela bokprojektet, bara gå och lägga mig med täcke draget upp över huvudet och aldrig mer gå upp.

Jag är van vid att skapa innehåll – skriva texter och ta bilder som passar till. Så egentligen vet jag ju precis vad jag håller på med men det är något annat när det blir så omfattande och ska gå i tryck – jag kan inte gå in och ändra, ta bort, stryka över eller kasta. Jag kan heller inte ta emot feedback och bemöta det i mina kanaler – boken kommer gå från min famn och ut i handeln.
Kommer någon ens vilja köpa?
Det måste vara perfekt och allt måste vara under kontroll. Och jag som är ett yrväder inombords får då världens kontrollbehov och prestationsångest. Så alla ni som säger att jag ska njuta av processen – hahaha, vad fan menar ni? Vill nog mest kräkas.

När allt väl är på tryck och ute i handeln så kan jag bara stå där och lita på att det jag skapat ska hålla och uppskattas på det sätt som jag hoppats. Phu! Läskigt.

Men hur går det då?

Jo, detta projekt har verkligen tagit mig med storm under 2021 och det känns som allt jag gör kretsar kring boken. I våras skapade jag struktur, synopsis och en plan för arbetet. Hela sommaren fotade jag och sedan åkte jag ner till Frankrike för att skriva. Jag ville ha sinnesro och en möjlighet att bara fokusera på texterna utan yttre distraktioner. Om det gick bra?
Nja, jag trodde det skulle gå bättre faktiskt. Det visade sig att min hjärna blev seg som kola av det långsamma tempot. Jag märkte att jag är som mest kreativ då jag går upp 05 på morgonen och sätter mig i soffan med en kaffe innan jag skickar barn till skolan, sedan rusar vidare in i nästa projekt och därefter kanske finner en timme mitt på dagen att skriva.
Men det sättet att arbeta på är ju väldigt stressande  och påfrestande för det känns som man alltid ligger efter.
Så. Jag åkte ner till Frankrike och skrev – det gick inte lika lätt som jag trodde men jag skrev ändå och enligt både förlag och redaktör så gjorde jag ett riktigt bra jobb. De är mycket nöjda och glada över resultatet.

När jag kom hem skickade jag allt material till min redaktör och hon har nu jobbat med texterna i november. Jag har verkligen världens bästa redaktör, Caroline Bankler har även varit med och skapat Björn Natthikos senaste bok och den älskar man ju. Känner mig i trygga händer och varenda gång vi hörs av på videomöte, på telefon eller i mail känns det som jag får en varm kram.

utdrag ur mail:
“Jag tycker att allt känns superbra hittills, och jag är obrutet övertygad om att detta kommer bli en jättefin, inspirerande, mysig och givande bok! Tveka inte på det!! Jag gillar texterna mycket och jag skulle inte ha uttryckt mig så pass här entusiastiskt annars, jag lovar!”

Mitt jobb är så himla ensamt så den här sortens bekräftelse fungerar som bränsle för mig. Blir så glad och trygg av att få detta stöd.
Nästa steg är att skicka texter och bilder till vår formgivare Sanna Sporrong. Hon är fantastisk på alla sätt och henne har jag jobbat med i tidigare projekt. Ser verkligen fram emot att se helheten hon skapar.
Efter detta tar rubriksättaren vid och så ska vi göra provtryck på vissa sidor innan hela dokumentet går iväg till tryck. Parallellt med detta jobbar en kommunikationsbyrå tillsammans med bokförlaget med en lanseringsplan. Det tillkommer en hel del pr under tidig vår och jag ska också iväg för att signera till de böcker som förhandsbokas.

Självklart ska vi ha en stor lanseringsfest i min lokal i Varberg! Har detta som någon slags målbild – ser fram emot att samla mina vänner och kollegor för en riktigt härlig fest.

Just nu sitter jag i min soffa och lägger över bilder i olika mappar för att formgivaren ska få ett smidigt sätt att arbeta på.

Så. Detta var en liten statusuppdatering. Jag har ju inte låtit er vara med i processen tidigare eftersom boken inte varit offentlig men nu så kan jag prata lite mer om detta.

 

Nytt släpp – mina tankar om detta

reklam för eget

Vaknar  tidigt i en hotellsäng i sommarstaden Båstad. Drar på mjuka kläder och tar mig ner till kallbadhuset vid havskanten – en fantastisk anläggning som är vackert ljussatt i vintermörkret. Ett stilla regn faller över mig och mina vänner då vi promenerar mot vårt kallbad och den uppvärmda bastun. Och visst serveras morgonkaffet även här – precis det jag önskade mest av allt just nu. Vilken mjuk start på dagen.

Sitter senare på mitt hotellrum och jobbar bort någon timme innan jag beger mig till Varberg igen. Vi har vår stora lansering av kollektionen Vinter hos KLco idag – del 2.

Släpp kl. 15.00 och det finns en del att pilla med innan. Jag är alldeles pirrig i magen och samtidigt samlad, känner att jag har koll på alla delar i logistik, teknik och kommunikation.
En gång kraschade sidan då vi hade ett stort släpp och ända sedan dess stärker vi upp med allt vi kan det första dygnet vid en stor lansering.
Vi ökar kvantiteterna så mycket vi vågar vid varje kollektionssläpp men ofta tar någon favorit slut direkt ändå – det är såklart ett angenämt problem men jag förstår att det kan vara frustrerande om man inte hinner få tag på ett plagg man siktat in sig på.  Jag tror mycket på den här svarta kollektionen – det är plagg man kan använda länge året om och i alla situationer. Man känner sig både snygg och bekväm. Bästa kombinationen om du frågar mig.

Ok. Nu ska jag checka ut och sätta mig i bilen. Hörs snart igen.

Här finner ni kollektionen kl 15.00 idag, Torsdag 25 November. 

 

Både sött och salt

Så drog frosten även in över min trädgård och bäddade in alla blommor i skimrande iskristaller.

Det är smått otroligt att jag haft blommande dahlia och rosenskära så här långt in i november – men jag ser fram emot att tacka för mig och låta trädgården gå in i sin vintervila.

Har ägnat dagen åt at gräva upp så många dahliaknölar som möjligt och försökt städa upp här ute inför kommande säsong.

Lyckades rädda lite rödkål och purjolök. Få lägga på burk inför julens middagar.

Min lilla trädgård – tack för allt.
Det var rätt kämpigt i år för jag försökte fånga allt på bild och gjorde mitt bästa med att dokumentera det jag själv tycker är härligt och utmanande här ute i trädgården till den kommande boken – jag hoppas verkligen jag kan förmedla en innehållsrik helhet och förpacka det på ett sätt som tilltalar er alla.

Jag kom precis hem från en föreläsning om porrindustrins konsekvenser på samhället – känner mig alldeles uppfylld och helt tom på samma gång.
All denna kunskap som måste ut till alla – och hur jäkla segt det går. Känns hopplöst och jag blir helt matt.
Mår illa över att veta att både vuxna, ungdomar och barn behöver mer kunskap inom detta och större förståelse i hur negativt vi påverkas av porrliberalism och det ojämställda samhälle vi lever i.

Jag jobbar som volontär på Kvinnojouren i min hemstad och vi har löpande utbildningar och föreläsningar att ta del. Rummen fylls oftast av kvinnor – givetvis. Hade önskat att män engagerat sig mer i dessa frågor.

Jag skulle vilja skriva mer om detta och sprida den kunskap jag har ännu mer.
Kommer återkomma i detta ämne.

Är du rektor eller lärare på en skola? Kolla upp om ni kan få in Marcus Svensson som föreläsare, han är f.d. gymnasielärare, projektledare våld i nära relation och  jämställdhetsstrateg. Nu jobbar han som egen företagare som utbildare för jämställdhet mot våld. Mycket bra!
Följ @simonhaggstrom på Instagram och titta på  dokumentärserien “En kropp till salu” på Svt play.

Ja, tänk att den här bloggen kan innehålla sådana kontraster. Både trädgårdsliv och viktiga samhällsfrågor – precis som livet är självt, lite av allt.

Denna veckan kommer stjärnorna upp förresten. Och imorgon ska jag till Norrviken och möta julen där med mina vänner. Dessutom har vi nytt släpp hos KLco på torsdag. En innehållsrik vecka minst sagt. Kram till er.

Enkla tips för söndagen

Klockan är 05.55 och jag sitter i min soffa med datorn i knät. Tända doftljus och nybryggt kaffe framför mig och inte ens min hund är vaken. Jag vaknar fortfarande vid denna tid varje morgon och har gjort det de sista två och ett halvt åren. Ibland är det bra för jag får så mycket gjort på dessa timmar när alla sover men ibland är det dåligt -ja, helt enkelt för att jag inte får tillräckligt med sömn och går runt som en zombie efter klockan fem varje eftermiddag.

Jag har noterat att jag numer alltid har mörka påsar under ögonen – läste att sömnbrist kan  leda till att det ansamlas vätska under ögonen vilket kan orsaka påsar. Måste verkligen få ordning på det här för jag kan inte ens sminka bort detta. Ser riktigt sliten ut faktiskt.

Men idag är det bra att vakna före alla eftersom jag har ett långt dokument från min redaktör som jag måste gå igenom idag. Och jag ska vara värdinna för en träff med ett kvinnligt nätverk hela denna söndag så jag är bara tacksam att jag kan jobba lite före. Nog om det.

Söndagens inlägg ska innehålla lite juliga tips. Och först ut är Hannes och hans apelsingirlang.

Han tipsar om att du har apelsinskivor i 4h i 70 grader ~ låt sedan eftertorka minst ett dygn. Sedan trär du dem på ett snöre och hänger upp. Här finner du detta inlägg – Tack Hannes!

Det är en fröjd att följa Helena Lyth i juletider. Hon ger alltid de bästa pyssliga tipsen och delar generöst med sig av allt från recept till hur man rullar bivaxljus. Här kommer du till inlägget – Tack Helena!

Jag delar Underbaraclaras kloka inlägg om vintern här också:
“Vinterns mörker erbjuder samma stillhet som när en vass taklampa släcks och ett ensamt stearinljus får lysa i dess ställe. Kanske beklagar man mörkret. Skyr kylan. Drömmer sig bort. Men inte skulle man orka med en vass vårsol nu? En knoppande, fågelkvittrande och intensiv maj? Med tusen dofter och synintryck och ljud? Nej, jag ryser faktiskt av tanken.
En kall och tyst vinter är precis vad som behövs för att samla kraft igen. Vintern är som natten efter en lång och intensiv dag. Natten behövs för att kunna uppskatta dagen. Våren vore ingenting utan den mörka perioden som föregick den.
Jag går in i den här tiden med samma känsla som när jag lägger mig för natten. Inte rädd för det mörka, tysta. Skuggorna och gråskalorna. Utan trygg i att det är nu jag får vila. Tids nog blir det dag igen.”

Bland kommentarerna läste jag – “Jag hörde om ett gammalt påfund som fläckvis praktiserades längre tillbaka; tertialtid, alltså att en timme var kortare på vintern. Att jobba heltid på vintern skulle tex betyda kanske 5 timmar. För att följa rytmen och kroppens behov av återhämtning, lugn och att inte gå i strid med naturens tempo. Tycker det låter så klokt  lite lägre förväntningar på prestation och ork på vintern. Tänker ofta på det. Make sense liksom.”

Ja, det låter väldigt klokt. Inlägget finner du här – Tack Clara.

Diadonna tipsar om friterad hasselbackspotatis med creme fraiche och löjrom. Mums, så gott! Inlägget finner du här – tack Diana!

Hanna Wendelbo tipsar om hur man gör tapetstjärnor. Ett lagom pyssel tycker jag. Och fint blir det. Här finner du inlägget med en pedagogisk tuturial – Tack Hanna.

Önskar er en fin söndag!

Vision, struktur och planering – Egenföretagare del 2

Jag började blogga 2008 och hade då inte en tanke om att bygga ett företag runt mitt bloggande. Mitt bloggande var min hobby och det var dessutom något jag kunde hålla på med medan barnen var hemma och efter de gått och lagt sig – jag var mitt i småbarnsperioden och det var svårt att få till stunder hemifrån. Jag använde mitt hem, loppisfynd och min trädgård som innehåll och utvecklade ett intresse för fotografi.
Jag gick verkligen igång på det snabba formatet med bloggen – bild och kortare berättande texter publicerades och gav i sin tur omedelbar feedback från läsare och sedan mersmak till att skapa ännu mer.

För det är ju dialogen som gör sociala medier så roligt – att vi lär av varandra och knyter band mellan oss.
Runt 2011 kom Instagram och jag byggde upp en kanal även där. Jag brukar se just Instagram som ett skyltfönster och inkastare till mitt egna forum – bloggen Krickelins.
Instagram är såklart en jätteviktig kanal för mig – där når jag ut till flest och det är många kunder som vill jobba med mig där. Men jag äger inte detta forum och har ingen kontroll över uppdateringar, förändringar och beteenden. Man vet inte vad som ska hända där och hur länge människor är intresserade av att kommunicera med varandra i denna kanal.
Därför känns viktigt att jag har ett varumärke jag kan paketera om och flytta över till nästa forum om det blir aktuellt i en framtid.

När Instagram låg nere några timmar för ett tag sedan så var det många som kliade sig i huvudet och kände sig sårbara – inte minst jag.
Känner att det är viktigt att ha en stark levande hemsida, en riktigt bra blogg eller ett mailutskick att nå ut med om man bygger sitt företag runt sociala medier. Som faktiskt de flesta småföretagare gör idag – ja, de större företagen också.
Det är väl dock ingen som glömmer av att HM existerar om de inte ser uppdateringar från dem regelbundet – men andra mindre varumärken kan glömmas bort om man inte synliggör dem i de digitala rum människor befinner sig.

Ok, egentligen skulle jag inte berätta så mycket om sociala medier utan jag ville berätta om hur jag jobbar med KLco och hur vi byggt upp detta under dessa två år. Berätta om det som syns och om det som händer bakom kulisserna.

Innan du fortsätter läsa är det möjligt att du vill ta del av – Att jobba som influencer, Egenföretagare del 1

Vi tar det från början tycker jag.
När det stod klart för mig att jag skulle starta ett nytt varumärke helt från scratch vid årskiftet 19/20 så såg jag över mina tillgångar. Både de ekonomiska och även vilket värde jag har i mitt egna varumärke Krickelin. Vad kan jag skapa av detta? Och vad vill jag skapa? Framförallt – varför?
Och därefter en riktigt viktig fråga – vad behövs på marknaden just nu och vad skulle få min målgrupp att vara intresserade av just mitt nya varumärke? Varför skulle KLco vara relevant?

För att alla dessa frågor skulle kunna besvaras behövde jag koka ihop dem och titta inåt – vad kan jag skapa, vad är min usp, vart ligger min talang och vad är min drivkraft.
Samtidigt rannsaka mig själv – Vad är jag mindre bra på?
Benar jag inte ut detta innan jag startar så finns det ingen hållbarhet i min vision.

Positivt – Jag är bra på att skapa vackra bilder. Jag är bra på storytelling. Jag är snabb. Jag har lätt att ta snabba beslut. Jag älskar att jobba. Jag har lätt för att se mönster och skapa en helhet.
Negativt – Jag tappar tålamodet när jag tycker saker är tråkiga. Jag har svårt att hålla ordning på kvitton och fakturor.  Jag behöver verkligen anstränga mig när jag ska skapa långsiktig planering och struktur – det är alltså svårt för mig.

För att sticka ut och inte bara bli ett nytt klädesmärke så ville jag skapa ett mervärde som lockade alla sinnen. Jag ville dels skapa en fängslande och relevant berättelse kring oss och jag ville också plocka in produkter till sortimentet som gav kunderna ny kunskap och en möjlighet att sänka axlarna – där kom vårt egna te in och många av våra produkter talar för ett mer “slow living” med hälsa som fokus. Givande böcker, te i olika form och smak, keramik för långa härliga middagar och testunder, klassiska linneplagg att bära till vardag och fest år efter år och smycken som skapar en samling som ärvs vidare till nästa generation.

På den mer praktiska sidan så ville jag jobba så mycket som möjligt med leverantörer inom EU för att ha kortare ledtider och fraktvägar. Och jag insåg också att kommunikationen var smidig och proffsig när jag kom i kontakt med leverantörer i Baltikum. Jag ville uteslutande sälja mot slutkonsument för att skippa mellanhänder, kunna erbjuda riktigt bra kvalité till rimligt pris och hålla förtjänsten i det egna bolaget.
Jag visste att jag både ville ha en fysisk och en digital plats för KLco – dessa två skulle förenas och lyftas av varandra. Lokalen jag skrev kontrakt på ligger nära mitt hem, är lättillgängligt för besökare och i en skön miljö med andra varumärken jag gärna blir förknippad med.

För att ha koll inköp och alla utgifter – både när det gällde inköp till vårt sortiment, inredning för butik och andra investeringar så skapade jag en lättare lättöverskådlig investeringsbudget att förhålla mig till. Här kunde jag lätt bocka av vad som var betalat och hur mycket allt skulle kosta och du kan också se hur jag la in utgifter i olika kolumner för att hålla koll. Jag har raderat alla priser men så här såg dokumentet ut. Ett tips är att ladda ner styrdokument och användbara mallar för att utveckla ditt företag hos Almi när du ska starta en verksamhet. En bra överblick ger trygghet och ger dig en realistisk syn över vad du har råd med och inte – det blir mycket inköp i ett företag och det tillkommer utgifter man kanske inte räknar med då man startar företag

 

Med min mans hjälp fick jag också ihop en tydlig likviditetsprognos som kunde hjälpa mig att veta vart jag är.
Vad har jag för inkomster och vad har jag för utgifter, vad förväntar jag mig sälja och hur ser likviditeten ut. På detta sätt ser jag tydligt vart vi landar varje månad och jag kan också planera arbetstid, engagemang, investeringar och kollektionsläpp med detta som grund.

Nu jobbar vi inte längre i detta dokument för min kollega har skapat en  bättre likviditetsbudget som hon har benhård koll på varje månad.

För ja, ensam är inte stark. Jag må ha byggt upp detta varumärke helt själv och det är mitt företag till 100% men kikar man upp här bland raderna så ser man vad jag är mindre bra på och behöver hjälp med. I september samma år såg jag över vår likviditetsbudget och insåg att jag hade råd att anställa någon som hjälper mig. Faktum är att jag hade inte råd att låta bli för jag hade en extrem arbetsbelastning och Theoni kom som en skänk från ovan. Idag ansvarar hon för hela driften med packning, butik, kundtjänst, kvittohantering och fakturering.

Jag är med i driften också såklart och är ofta i butiken under öppettider, men det är skönt att veta att hon har koll så jag kan fokusera på det jag är bra på – foto, text, kreativa idéer, omvärldsbevakning, planering, kommande kollektioner, dialoger med leverantörer, vara aktiv på sociala medier och allt annat som är jätteviktigt då man driver företag. Jag tror att många små företagare är helt fast i driften och har svårt att få upp näsan över vattenytan och tid att skapa det där lilla extra som gör att man sticker ut och syns bland andra varumärken.
Det blir lite moment 22 och jag fattar verkligen att det är skitjobbigt att få tiden och orken att räcka till.Men jag rekommenderar verkligen er att se över om ni kan ta in hjälp – den hjälpen betalar ofta sin egna lön då den genererar fler intäkter.

Numer har jag också tre andra timanställda så jag kan lägga tid på till exempel detta – att skriva långa utförliga blogginlägg om hur jag byggt upp KLco för att hjälpa er som kanske är i startgropen för någon liknande verksamhet. Det ger också utrymme till att jag kan skriva boken jag jobbat med hela året, min trädgård, mitt hem och framför allt min familj. Jag kan också tacka ja till roliga uppdrag som influencer och de intäkter jag får därifrån puttas rakt in i hela maskineriet och används för nya investeringar i bolaget.

Så nu tror jag jag täckt allt praktiskt jag hade att dela. Nästa gång pratar vi om foto, text, sociala medier och hur jag jobbar med detta.
Har ni några frågor så tveka inte att ställa dem i kommentarsfältet.