Ja, nu duggar det inte tätt mellan inläggen och det är ju riktigt tråkigt tycker jag. Har mängder jag vill dela men oj vad dagarna går fort under sommaren. Jag fyller med jobb och semesterhärligt. Hoppas ni har det gott i sommarvärmen och hittar på mängder av mysiga saker. Läser ni något?
Nu kommer ett inlägg som rör vår Bokcirkel. Jag har nu läst ut Svarta Näckrosor och plockar fram nästa bok jag vill läsa. Hoppas ni hakar på.
Men först. Vad tyckte vi egentligen om Svarta Näckrosor av Michel Bussi?
Jag älskar att denna spänningsroman utspelar sig i Givernys vackra miljöer och att vi får besöka Monets trädgård. Jag kastades tillbaka till de gånger jag själv besökt byn och fascinerat promenerat runt i gränderna och njutit av vallmo och rosor som blommat. Ett glas kallt vitt hos Hotel Baudy och en tur i deras rosenträdgård, en promenad upp förbi hästhagarna och upp över byn, näckrosdammen och Monets underbara kök… Vill tillbaka!
”Turister flockas dagligen i den charmiga byn Giverny där Claude Monet målade sina berömda Näckrosor. Men när Jérôme Morval, en man lika besatt av konst som av kvinnor, hittas död i närheten av den vackra trädgården visar byn upp en mörkare sida. I hans ficka återfinns ett vykort av Monets Näckrosor med orden: ”Elva år. Grattis på födelsedagen.” Tre kvinnor visar sig på olika sätt vara involverade i hans död: en ung, konstnärligt lovande flicka, en vacker byskolelärare och en gammal änka som huserar i den gamla kvarnen. Alla tre bär på en hemlighet. Och alla tre söker efter en väg ut.”
Boken byggs upp kring mordet på Jérôme Morval och vi får följa tre kvinnor som alla har kopplingar till Jeromes död. Det tar ett bra tag innan man förstår hur allt hänger ihop och ibland blev jag faktiskt lite uttråkad. Tempot var ganska segt i början och jag hade svårt att hålla reda på alla karaktärer. Jag uppskattar dock författarens språk då det är väldigt målande, känner verkligen att jag får uppleva platsen. Boken är rätt klurig så jag rekommenderar att man läser den i ett svep och inte duttar så som jag har gjort.
Den grep tyvärr inte tag i mig och jag fångades inte av kärleksrelationerna som jag brukar.
Hur känner ni andra?
Är det bara jag eller känner ni också tydligt av att det är en man som skrivit boken?
Jag tror jag läser mest kvinnliga författare nu när jag tänker efter faktiskt… intressant…
Har ni läst något av Karin Smirnoff?
Det har jag. Hennes språk är helt fantastiskt och första gången jag läste henne tappade jag hakan – kan man skriva så sjungande, utan punkter och ordentligt grammatiskt in en bok?
Ja, uppenbarligen. Så poetiskt. Jag tycker hon är fenomenal och längtar efter att sätta mig ner med boken Sen for jag hem.
Är ni med mig?
”Janakippo lämnar Smalånger för att delta i en utställning i Stockholm. Där kommer hennes förflutna åter en gång i kapp henne, samtidigt som nya möjligheter öppnar sig. Kanske innebär det en chans till ett värdigt liv. Med kärleken och konsten som kraft. Om det inte vore för john bror diana och de andra som kallar från norr. Med sina två första böcker om janakippo, Jag for ner till bror och Vi for upp med mor, etablerade sig Karin Smirnoff som en berättare av rang hyllad för sin särpräglade stil och djupt uppskattad för sin känsla för det mänskliga. Sen for jag hem är den dramatiska tredje romanen om janakippo som fullbordar trilogin.”
